Andelen jobbonärer ökar och blir allt äldre. Ökningen är inte så stor som det ibland kan låta som, men jobbonärerna är ändå här för att stanna. Det är slutsatserna när Pensionsmyndigheten släpper sin senaste rapport.
Från många håll hörs det att antalet jobbonärer ökar – alltså antalet personer som tar ut pension och jobbar samtidigt. Men hur många är de egentligen? Och hur påverkar de egentligen vår samhällsekonomi? Det ville Pensionsmyndigheten utreda och kommer nu med rapporten ”Jobbonärer 2024 – en analys av trender och effekter”.
Ökning med 21 procent
Den senaste statistiken som myndigheten har kunnat använda är för 2022 och under det året var 263 000 jobbonärer i åldern 62-84 år. Allra flest jobbonärer hittar vi i åldrarna 66, 67 och 68 år.
Mellan 2012 och 2022 ökade antalet jobbonärer med 21 procent.
– Den viktigaste upptäckten från rapporten är att jobbonärer är här för att stanna, säger Linda Wiese, analytiker hos Pensionsmyndigheten.
Andra insikter utifrån rapporten är att:
- 110 000 av jobbonärerna var kvinnor 2022, 153 000 män. Det har varit fler manliga jobbonärer än kvinnliga varje år sedan 2012.
- Mellan 2012 och 2022 ökade andelen kvinnliga jobbonärer från 10 till 13 procent. Antalet manliga har ökat från 16 till 18 procent. En större ökning bland kvinnor alltså, men antalet män är alltså fortsatt större.
- 11 000 jobbonärer fanns i åldersgruppen 80-84 år.
- Jobbonärer har i snitt en förvärvsinkomst på 173 000 kronor och en allmän pension på 195 000 kronor.
- Många jobbonärer är egenföretagare.
- Jobbonärer utgör 4,2 procent av Sveriges befolkning, som har en förvärvsinkomst.
- Den totala förvärvsinkomsten hos jobbonärer är 46 miljarder kronor, vilket utgör cirka två procent av Sveriges totala förvärvsinkomst. Således en liten påverkan av Sveriges totala ekonomi, men desto större för den enskilde jobbonären.
Fler manliga egenföretagare
Att antalet manliga jobbonärer alltid har varit fler, oavsett ålder, tror man beror på att män i snitt har haft en högre utträdesålder från arbetslivet. Ett annat skäl kan vara att fler män än kvinnor är egenföretagare och just företagarna är vanliga som jobbonärer.
Snittåldern för jobbonärer har också höjts år för år:
- År 2018 var den manliga jobbonären i snitt 69,5 år och kvinnan 68,9 år. Sett till samtliga jobbonärer låg snittåldern då på 69,3 år.
- Fyra år senare, 2022, var den manliga jobbonären i snitt 70,5 år och kvinnan 69,7 år. Sett till samtliga jobbonärer låg snittåldern på 70,2 år.
Här bor flest jobbonärer
Procentuellt flest andel jobbonärer sett till befolkning bodde i Gotlands län under 2022. Där var 2 570 jobbonärer av länets 16 620 62-84-åringar vilket innebar 15,4 procent. Näst flest med 13,9 procent fanns i Jämtlands län.
Minst andel jobbonärer hittade vi i Västmanlands län med sina 10,5 procent. I snitt var 12 procent jobbonärer i hela riket.
Aneby och Ydre kommun stod för högst andel jobbonärer med 20 respektive 18 procent. Lägst andel, med åtta procent, fanns i Surahammar, Bromölla och Hofors.
– I Aneby och Ydre fanns det relativt många egenföretagare medan relativt få i Surahammar, Bromölla och Hofors. Det kan vara ett skäl till att det skiljer sig åt, förklarar Linda Wiese.
“Efterlängtad analys”
På plats när Pensionsmyndigheten presenterade sin rapport fanns Johannes Hagen, docent i nationalekonomi från Handelshögskolan vid Jönköpings universitet, som är positiv till rapporten:
– Det är en efterlängtad analys. Bra med en saklig genomlysning av fenomenet jobbonärer och kanske kan det vara föremål för en årlig uppföljning, säger han.
Något som han noterar bland resultaten är de ekonomiska aspekterna. Att jobbonärerna hade ungefär hälften av snittlönen hos de som fortsatte förvärvsarbeta helt i pensionsålder.
– Även jag ser att jobbonärer är här för att stanna, även om man ur ett samhällsperspektiv gärna ser större ökningar av förvärvsarbetare.
Ytterligare frågetecken
Rapporten visar också att egenföretagare gärna tar ut sin pension tidigt och jobbar längre.
– Det är en viktig grupp och det hade varit intressant att förstå vad som driver egenföretagare att ta ut sin pension tidigt men också jobba längre.
En annan följdfråga Johannes Hagen har är vad som driver folk att fortsätta arbeta.
– Givetvis vill vi ha fler som arbetar längre, men man kan fråga sig om man kan skjuta på pensionsuttaget helt och istället fortsätta arbeta längre, säger Johannes Hagen.
Fakta: Pensionsmyndighetens definition av en jobbonär
- Personen har en pensionsgrundande inkomst och en utbetalning av allmän pension under samma år.
- Har en utbetalning av allmän pension i december året innan.
- Är 62 år eller äldre och född 1938 eller senare.
- Är folkbokförd i Sverige sista december aktuellt år.
- Personer med enbart 25 procent premiepension inkluderas inte.
- Tjänstepension, privat pension, änkepension eller utländsk pension inkluderas inte.