For English version please read here
Under hösten 2018 ledde Church of England tillsammans med AP7 ett krav på ökad öppenhet från de 55 bolag med störst koldioxidutsläpp i Europa och att de skulle säkerställa att de branschorganisationer de är medlemmar i inte motarbetar Parisavtalet. En uppmaning som investerare med sammanlagt 2 000 miljarder dollar stod bakom.
I vår hållbarhetsredovisning gjorde vi nedanstående intervju med Adam Matthews, Director of Ethics and Engagement Church of England Pensions Board, om arbetet för att minska anti-klimatlobbying.
Varför är Corporate Climate Lobbying en viktig fråga?
Adam Matthews: Om du talar med en minister, regeringsförhandlare eller ledande FN-tjänsteman som arbetar med klimatförändringar kommer de alla att bekräfta den roll som lobbying spelar för att forma resultaten av nationella, regionala och internationella processer. För mig åskådliggör två citat detta tydligt:
”Det finns en seriös grupp av företag vars röst är mycket högre, som är bättre finansierad, som fungerar mycket mer unisont och som fortfarande är kvar i gårdagens teknik och bränslen.” – Christina Figueres, UNFCCC:s verkställande sekreterare, 2011
”Jag får motstånd från några fossilbränsleintressen som vill bevara en föråldrad status quo. När du börjar se massiva lobbyinsatser som stöds av fossilbränsle-intressen eller konservativa tankesmedjor eller Koch-bröderna, som driver att nya lagar ska riva upp standarder för förnybar energi eller förhindrar nya clean energybolag att lyckas, då är det
ett problem.” – Barack Obama, USA:s 44:e president, 2015
AP7 har varit långt före många andra investerare när det gäller att identifiera effekterna av lobbying på klimatpolitik och internationella processer. Vårt gemensamma initiativ syftar till att koppla samman det stöd för Parisklimatavtalet som bolagen har uttryckt och koppla det till deras lobbyingverksamhet och insatserna från deras branschorganisationer.
Vilka effekter har du sett?
Adam Matthews: Sedan starten har vi fokuserat på 55 företag i Europa. Vi har sett väsentlig respons senast från Royal Dutch Shell, som publicerade en översyn av nitton av deras stora branschorganisationer. Detta resulterade i att Shell 
lämnade en stor amerikansk förening och började granska nio andra. De som granskas har Shell kontaktat och tydliggjort att de kommer att överväga att lämna organisationerna om de inte ändrar sina ståndpunkter.
En viktig framgång är att Shell tillsammans med ett antal andra olje- och gasbolag tog ställning mot en stor industriorganisation, The American Petroleum Institute (API), och krävde större reglering av metanutsläpp i USA. Det var första gången bolagen offentligt gick emot API.
I andra sektorer har vi fått åtaganden från Anglo American som ska publicera en egen granskning av sina intresseorganisationer. Rio Tinto har även vidareutvecklat sina kriterier för att bedöma branschorganisationens anpassning till klimatförändringar.
Det var också glädjande att se det första cementföretaget som erkände att de behöver granska sina medlemskap i intresseorganisationer när Heidelberg Cement i sin årsredovisning uppgav att de ska initiera det. Slutligen, inom bilsektorn gick Volkswagen ut som föregångare med att utmana en av de största branschorganisationerna för första gången.
Vad är nästa steg under 2019?
Adam Matthews: Vi fortsätter att föra dialog med bolagen inom sektorn för att uppmuntra dem att genomföra granskningar av sina branschorganisationer och lära av bästa praxisen från andra bolag. Det finns ett växande intresse och stöd från institutionella investerare för vårt gemensamma initiativ. En viktig del av vårt arbete kommer att vara att lägga motioner på bolagsstämmorna hos ett antal bolag. Vi är fortfarande i förhandlingar med bolagen för att se om de kommer att genomföra de åtgärder vi har föreslagit.
Vi vill se god styrning kring dessa frågor samt insyn i deras rapportering till aktieägarna, så att vi kan bedöma effektiviteten i bolagens tillvägagångssätt. Vi är också i diskussion med London School of Economics för att utveckla en mer rigorös akademisk ram för att bedöma god praxis.
I slutänden, om den makt och det inflytande som många branschorganisationer utövar på politiken skulle kunna riktas till att stödja målen i Parisavtalet och inte mot att förhala åtgärder, tror jag att vi kommer att injicera en positiv kraft för förändring som kommer att höja ambitionsnivån.