Förvalt

Om pension, sparande och andra val i livet

Med anledning av SVT:s inslag ”Få PPM-fonder håller måttet”

I söndags sände SVT ett inslag på nyheterna med Håkan Tobiasson, analytiker på AP7. Inslaget handlade om resultatet från den studie Håkan gjort där han studerat cirka 500 aktivt förvaltade aktiefonder under de senaste tre åren.

Det har varit ett stort genomslag och många som hört av sig till oss och vill ha mer information om studien. Därför har vi sammanställt bakgrund, metod och slutsatser samt ställt några ytterligare frågor till Håkan som grundar sig på de frågor vi fått från allmänheten.

 

Bakgrund till studien
Svenska fondsparare betalar varje år 23 mdr[1] kr i fondavgifter. Genom att byta till billiga indexnära fonder skulle de kunna spara betydande belopp varje år utan att ändra den underliggande marknadsexponeringen. Huvuddelen av dessa extra avgifter motiveras av fondbolagen av att fonden är aktivt förvaltad och över tid kan förväntas ge en högre avkastning än motsvarande indexfonder.

Håkan Tobiasson ville ta reda på om de får valuta för de ”extra” avgifter de betalar?

Hur har du gjort undersökningen?
Jag har studerat knappt 500 aktivt förvaltade aktiefonder under de senaste tre åren.

Något förenklat kan man säga att den aktivt förvaltade delen separeras från den passivt förvaltade delen, som alla aktivt förvaltade fonder är en mix av. Kostnaden för och resultatet av den aktiva förvaltningen ställs i relation till vad en normalt prissatt hedgefond hade tagit betalt för motsvarande prestation (1% fast avgift och 15% prestationsbaserad avgift).

Resultaten har kategoriserats utifrån svaret på nedanstående frågor:
Har den aktiva förvaltningen genererat ett positivt resultat före avgift?
Har den aktiva förvaltningen genererat ett positivt resultat efter avgift?
Är den faktiska avgiften lägre än vad en hedgefond hade tagit ut för motsvarande prestation (1 % fastavgift och 15 % prestationsbaserad)?

Hur görs separeringen av aktivt och passivt förvaltade fonder?
Priset på den passivt förvaltade delen kan man få genom att se vad billiga indexfonder tar betalt för passiv exponering mot fondens jämförelseindex. Resterande del av fondavgiften hänförs till den aktivt förvaltade delen av fonden. På samma sätt koncentreras fondens resultat (alfa) till den aktivt förvaltade delen av fonden.

Var kan jag läsa mer om denna teknik?
Tekniken är utvecklad av Ross M. Miller, Professor of Finance, University at Albany (State University of New York) och beskrivs närmare I nedanstående artiklar.

Measuring the True Cost of Active Management by Mutual Funds Journal of Investment Management in its First Quarter 2007, Journal of Investment Management, Vol. 5, No. 1, First Quarter 2007

Paying the High Price of Active Management: A New Look at Mutual Fund Fees
http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=1659947
World Economics, Vol. 11, No. 3, July-September 2010

Vilka referenstillgångar har du använt?
Jag har använt Total Expense Ratio för ETF:er som handlas på Deutsche Börse. Den billigaste ETF:en i respektive fondkategori har använts som referenstillgång.

Vad är slutsatsen från studien? Får fondspararna valuta för de ”extra” avgifterna?

  • Slutsatsen är: Välj indexfonder eller indexnära fonder med låga avgifter.

kategori 1

kategori paj

  • Slutsatsen är inte: Välj aktivt förvaltade fonder i kategori 1.

Huvuddelen av de fonder som placerar sig väl är indexnära fonder med låga avgifter, men det finns även fonder som har varit aktiva och som presterat väl. Även om undersökningen baseras på tre års historik bör det rent statistiskt finnas ett antal fonder i ett urval på 500 som kommer väl ut. Det finns inga belägg för att fonder som placerat sig i kategori 1 under de gångna tre åren kommer att göra det framöver.

  •  I de allra flesta fall får fondspararna inte valuta för de extraavgifter de betalar!

Varför utgår studien ifrån fondernas prissättning utanför PPM-systemet
Där var det möjligt att jämföra med hedgefonder utan att göra långtgående antaganden. Den metod som används jämför resultatet av och kostnaden för den aktiva förvaltningen med vad en normalt prissatt hedgefond skulle ha tagit betalt för motsvarande prestation.

För att göra motsvarande studie efter rabatt, behöver man göra antaganden om vilka rabatter hedgefonder skulle lämna om de fanns med i premiepensionssystemet. Det är därför svårt att säga vad resultatet skulle bli efter rabatt. 

Om hedgefonder skulle rabatteras i motsvarande grad som övriga fonder är det inte troligt att skillnaden blir så stor.

 


[1] Källa Avanza