Många menar att det var näringslivets stöd som låg bakom att Parisavtalet kom till stånd. De ”icke-statliga” aktörernas engagemang var den konstruktiva kraft som krävdes för att världens ledare äntligen skulle enas om ett globalt klimatavtal.
Avtalet var en framgång, men bara första steget. För att bli verkningsfullt måste det omsättas i praktiken och det är nu näringslivets engagemang för klimatet sätts på prov.
När löftena i Paris ska bli till konkreta styrmedel visar det sig att stora delar av näringslivet inte alls är några klimatavtalsvänner. I alla fall inte genom de näringslivsorganisationer som företräder dem i Bryssel, Washington DC och andra politiska maktcentra.
En nyligen publicerad studie av analysorganisationen Influence Map visar att av de 50 mest inflytelserika lobbyorganisationerna i världen är det 44 som aktivt motarbetar en effektiv klimatpolitik. Bland dessa finns breda organisationer som samlar stora delar av näringslivet, till exempel US Chamber of Commerce, Business Europe och Keidanren i Japan.
Resultatet av studien är nedslående: de enda lobbygrupper som aktivt stödjer en effektiv implementering av Parisavtalet är branschorganisationerna som samlar företag inom förnybar energisektorn.
Med sådana vänner behöver Parisavtalet inga fiender.
Det är inte förvånande att företag som påverkas negativt av klimatregleringar motarbetar dem. Mer anmärkningsvärt är att även företag som inte drabbas – eller kanske till och med gynnas – av klimatregleringar indirekt motverkar Parisavtalet. Inte sällan gör de det via medlemskap som går stick i stäv med deras egna klimatpolicys.
Medvetenheten om lobbyorganisationers betydande inflytande ökar, men än är transparensen låg. Företag redovisar sällan sina medlemskap, eller definierar sina politiska aktiviteter som en hållbarhetsfråga.
AP7 har under flera år drivit på för en ökad öppenhet om klimatlobbying hos företag vi äger. Vi har till exempel under några år lagt aktieägarförslag om ökad transparens på bolagsstämmor i USA och i maj kommer vi för första gången lägga ett förslag på en bolagsstämma i Australien.
Förslaget lägger vi tillsammans med bland andra australiensiska Local Government Super och Church of England på gruvbolaget Rio Tintos bolagsstämma. Vi vill att Rio Tinto ska redogöra för sina indirekta och direkta lobbyaktiviteter. Rio Tinto har motsatt sig förslaget med motiveringen att den typen av information inte är i aktieägarnas intresse, vilket visar på en låg medvetenhet om frågans betydelse för investerare.
Om vi ska ha en chans att nå tvågradersmålet, är det avgörande att företag tar ansvar både för sin politiska såväl som för sin verksamhets klimatpåverkan . Det politiska inflytandet kan mycket väl ha större påverkan på klimatet än företagens egna utsläpp.
Det handlar helt enkelt om en så basal hållbarhetsfråga som att hantera sin klimatpåverkan.
Charlotta Dawidowski Sydstrand
Hållbarhetsstrateg, AP7