Hoppa till innehållet
ap7 logo Till AP7.se

Maria Schultz

Minskat barnafödande: Hot mot Sveriges pensionssystem?

Under en längre tid har det uppmärksammats att födelsetalen har minskat i Sverige, enligt SCB är de den lägsta folkökningen under 2000-talet. Det föds helt enkelt färre barn. Men vad blir effekterna av detta på ett samhällsekonomiskt plan och vad säger forskningen om den här problematiken?

I augusti 2024 rapporterade Statistiska centralbyrån (SCB) att Sverige upplever den lägsta folkökningen under 2000-talet, vilket väckte frågor om de långsiktiga effekterna på landets pensionssystem. AP7 beslutade att undersöka detta vidare och vände sig till två experter: Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta, och Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten.

Ett historiskt lågt barnafödande

SCB:s senaste statistik visar att antalet födslar i Sverige har sjunkit till en historiskt låg nivå. Under första halvåret 2024 föddes drygt 50 000 barn, vilket är det lägsta antalet på över två decennier. Caroline Uggla, docent i demografi vid Stockholms universitet, bekräftar att detta mönster inte är unikt för Sverige utan observeras även i andra nordiska länder och globalt.

Varför väljer par bort barn?

Traditionellt har barnafödandet följt konjunkturen: i goda tider ökar födelsetalen, medan de sjunker under ekonomiskt osäkra perioder. Men forskare förvånas nu över att dessa mönster verkar ha brutits. Minskningen i barnafödandet är inte längre endast förknippad med ekonomiska faktorer, utan är ett fenomen som sker i alla samhällsgrupper, oavsett utbildningsnivå eller bostadsort. Människor bildar fortfarande par i samma utsträckning som tidigare, men fler par väljer nu aktivt bort att skaffa barn.

Enligt Uggla handlar det om en ökande oro för världens tillstånd. Krig i närområden, hög inflation och en allmän känsla av osäkerhet om framtiden gör att många par tvekar inför att ta steget att bli föräldrar.

Detta val får dock konsekvenser på sikt. En viktig siffra i sammanhanget är 2,1 – antalet barn per kvinna som krävs för att befolkningen ska hållas konstant. I Sverige ligger födelsetalet nu på 1,4 barn per kvinna, vilket är det lägsta som någonsin uppmätts i landet. SCB prognoser indikerar att Sverige inte kommer att nå tillbaka till det magiska talet 2,1, utan snarare stabilisera sig runt 1,7 barn per kvinna.

Konsekvenser för pensionssystemet

Så vad innebär detta för Sveriges pensionssystem? Staffan Ström och Monica Zettervall analyserar möjliga effekter. Med en åldrande befolkning och färre unga som kommer in på arbetsmarknaden kan pensionssystemet sättas under hård press. Färre arbetande individer innebär lägre inflöden till pensionsfonderna, samtidigt som utbetalningarna ökar när fler når pensionsåldern.

– På väldigt lång sikt kan det såklart påverka samhällsekonomin och pensionerna negativt, det finns dock andra sätt att få fler att arbeta i Sverige, exempelvis genom arbetskraftsinvandring, men det är ju en politisk fråga, säger Monica Zettervall.

Samtidigt pekar Zettervall på att Sverige redan har ett relativt robust pensionssystem med en stor andel av pensionen baserad på individens eget sparande. Men om den demografiska trenden fortsätter kan ytterligare reformer behövas för att säkerställa att pensionssystemet förblir hållbart i framtiden.

– En anledning till att riktålder införs är att det stärker pensionssystemet genom fler individer som betalar in till systemet. Pensionsmyndigheten har i uppdrag att följa, analysera och förmedla ålderspensionssystemets utveckling och effekter för enskilda och samhälle. För att belysa hur olika utvecklingsförlopp på lång sikt kan påverka det allmänna pensionssystemets finansiella ställning och pensionernas storlek gör vi framskrivningar av pensionssystemets utveckling på 75 års sikt. Dessa framskrivningar har under ett antal år visat att inkomstpensionssystemets finansiella ställning är mycket stark, säger Zettervall.

Men det är viktigt att inte glömma att den totala befolkningstillväxten har stor påverkan på pensionssystemet.

– I och med att det är pensionsavgifterna från dagens förvärvsarbetare som finansierar pensionsutbetalningarna till dagens pensionärer utsätts systemet för påfrestningar vid en krympande befolkning, säger Zettervall.

Staffan Ström menar att just nu inte är någon fara, men om det låga barnafödandet biter sig fast över tid kommer det så småningom att börja märkas rätt trista effekter.

– De jobbigaste effekterna kommer nog inte att handla om pensionerna utan om hur det blir att leva i Sverige. Särskilt som äldre. På äldre dar brukar vi ju efterfråga mer offentlig service som tex hemtjänst, vård och kollektivtrafik, och då behövs det någon som kan utföra de tjänsterna. I ett samhälle med en åldrande befolkning och ett litet arbetskraftsutbud kommer antalet händer helt enkelt inte att räcka till. Och när efterfrågan på service ökar medan arbetskraftsutbudet minskar kommer kostnaden för arbetskraft sannolikt drivas upp vilket gör både varor och tjänster dyrare. Ett minskat barnafödande är alltså inte bara ett hot mot pensionärerna utan lika mycket mot folk mitt i livet och mot skattebetalarna, säger  Staffan Ström.

Alecta är ett försäkringsbolag och deras uppgift är att kunderna ska landa mjukt när det blåser i omvärlden. Det är därför viktigt att förstå att det inte bara handlar om börsen, utan det handlar om flera olika nyckeltal så som demografin, sjuklighet, dödlighet, hushållssammansättning, medellivslängd, och såklart även barnafödandet.

– Vi har ju förvaltat pensioner i över 100 år och vet hur viktigt det är att ha koll på sånt som än så länge bara syns vid horisonten men som så småningom kan komma närmare och få stor påverkan på våra liv, säger Ström.

Globalt fenomen kräver globala lösningar

Minskningen i barnafödandet är som sagt inte enbart en svensk utmaning utan en global trend som kräver internationellt samarbete och innovativa lösningar. För att möta framtidens utmaningar måste Sverige och andra länder vara beredda att anpassa sina pensionssystem och hitta nya sätt att säkerställa välfärden för kommande generationer.

Det minskade barnafödandet i Sverige är en varningssignal som inte bara påverkar befolkningstillväxten utan också utmanar hållbarheten i landets pensionssystem. För att möta dessa utmaningar krävs både nationella och internationella åtgärder, samt en förståelse för de komplexa faktorer som driver dessa demografiska förändringar. Det är nu upp till politiker, ekonomer och samhällsplanerare att säkerställa att framtida generationer kan åldras med trygghet.