Förvalt

Om pension, sparande och andra val i livet

Minusräntans påverkan på sparandet

 

Maria Croft skrev för ett tag sedan i en av sina krönikor att minusräntans påverkan på sparandet egentligen är att ingenting har förändrats.

Risk och avkastning hänger ihop precis som tidigare. Det vill säga att det är omöjligt att få en hög avkastning om man inte är beredd att ta en risk.

Om börsen går ner så är det fortfarande bättre att få noll eller lite minus i en ränteplacering än till exempel minus tio i en aktieplacering. Vi kan alltså konstatera att inget i grunden har ändrats för fondsparandet.

De räntor som påverkas av Riksbankens besked att reporäntan är negativ är de korta räntorna, vilka nu är minus. Räntorna på till exempel obligationer med något längre bindningstider, som AP7 har i räntefonden, är fortfarande positiva.

I förvalsalternativet, AP7 Såfa görs en årlig omfördelning från AP7 Aktiefond till AP7 Räntefond med 3-4 procent från 55 års ålder upp till 75 år. Detta görs för att minska volatiliteten, det vill säga svängningarna, i utbetalningarna och den påverkas inte för att Riksbanken sänkt räntan till under noll.

Det fina med premiepensionen eller om du månadssparar privat till pensionen i fonder är att pengar sätts av kontinuerligt under en längre period. Återkommande avsättningar minskar risken i sparandet då det jämnar ut skillnaderna för börsens upp- och nedgångar.

Men betyder det att man behöver finna sig i storbankernas nollräntor på spar- eller lönekontot?

Nej, inte nödvändigtvis. På den frågan hänvisar Crofts till Compricer.se, där man kan jämföra bankernas sparräntor. Här ser man att det fortfarande finns bolag med insättningsgaranti som ger mer än 1 procents ränta.

Men vill man ha högre ränta än så måste man dock förlika sig med ett större risktagande. De företag som erbjuder högre räntor omfattas troligen inte av den statliga insättningsgarantin. Risken man då tar är att man kan förlora sitt sparkapital om bolaget skulle gå omkull.

Lycka till med sparandet!