I dag fortsätter trendspanaren Magnus Lindkvist med sitt tredje inlägg här på Förvalt. Idag tar han med oss på en tankeresa till den andra sidans grönare gräs eller är gräset grönare på den andra sidans andra sida?
Läs gärna Magnus tidigare inlägg om ”Fem framtidstänkarfel vi gör om pensioner”, tankar kring virituell pension och information och dess överflöd.
Mer information om föreläsaren, författaren och futurologen Magnus hittar du här.
Trevlig läsning!
Rik?
”Vi har alltid varit fattiga men på olika nivåer” sa min förmögna vän som har bostäder på tre kontinenter nyligen. Vi har alla upptäckt att gräset inte bara är grönare på andra sidan. Det är grönare på den andra sidans andra sida.
Inuti VIP-klubben finns ännu ett VIP-rum. Kan man köpa Gotländsk sandsten så kanske man egentligen borde ha Siciliansk sandsten. Kan man flyga första klass så blir ett eget privatplan den nya första klassen.
I USA har man ett fint ord för det här spelet, one-upmanship, det gäller att komma ett steg högre på stegen, åtminstone om man jämför med grannen. Det här gör att vi idag spelar ett ryskt roulettspel med pensionssparande som insatser. De som tycker sig spara en ganska stor del av sin inkomst men som satsar på fel häst kommer om trettio år att se sig besegrade av sin livsnjutargranne som struntade i att spara innan hen var fyrtiofem och sen satsade allt på svart tjugoett.
Bitterhetsklyftan vill jag vara den första att kalla denna skillnad mellan ”de rika och lyckliga” och ”de fattigt strävsamma”. De som öppnade sparkonton när barnen föddes och gjorde allt som förväntades av dem på det löftesrika storföretaget och de som gick sin egen väg och slutade på ett större plus.
Dock är den lyckade – och lyckliga – grannen bara en fantom. Kapitalismens trolleritrick är just det att det alltid finns ett högre berg att bestiga. Vårt begränsande framtidstänkande gör att vi tänker i termer av mål och mening. Verkligheten ter sig annorlunda.
Magnus Lindkvist