För ögonblicket har AP7 vinden i ryggen. Aktiefonden har gått upp drygt 8 procent sedan årsskiftet. Förra året gick den upp över 18 procent. Många har återupptäckt det statliga alternativet i system.
Annat var det för ett och ett halvt år sedan. Börsen hade rasat på sensommaren och olyckskorparna hade fått luft under vingarna. De alarmistiska utspelen duggade tätt.
Det uppenbara felet vara naturligtvis att utvärderingshorisonten var för kort.
Tittar man på den senaste tidens lysande resultat bör man i ärlighetens namn påminna sig att problemet med tidshorisonten gäller även i det fallet.
För att kunna jämföra resultaten med andra fonder vill man gärna ha en tidsspann upp mot ett decennium. Och vill man titta på hela aktiemarknaden (och systemet) behöver man nästan det dubbla för att kunna dra några välgrundade slutsatser. Går man tillbaka i historien 100-200 år, är det tydligt att det fortfarande finns stora variationer i avkastning mellan olika decennier, men att det däremot blir betydligt jämnare när man kommer upp på 20-årsperioder.
Så slutsatsen är att det är roligt att spararna har fått bra värdeökning det senaste året, men att det egentligen är mycket intressantare att de har bra avkastning sedan start. I dagsläget är skillnaden mot de privata fonderna i systemet mer än 16 procentenheter sedan år 2000.
Och så ska man komma ihåg att det kommer nya nedgångsperioder i framtiden. Det ingår i planen.
Richard Gröttheim