Vad är det egentligen vi människor har svårt att ta in vad gäller pengar och pension? En som borde veta är pensionsrådgivaren Magnus Gewert. Han har coachat folk i 30 år och ger nu ut boken ”Det folk inte fattar om pengar”.
Magnus Gewert var själv en av alla som inte förstod vikten av att spara till sin pension. Från 24 års ålder och 30 år framåt var han pensionsrådgivare – utan att själv pensionsspara. Anledningen? Han saknade tron på ett långt liv.
Det var först som 50-åring som han tog ansvar för sin framtid och aktivt började spara. Visst, han hade tecknat en del mindre symboliska försäkringar innan dess, men inget seriöst och rimligt sparande.
Nu siktar han mot att bli 105 år och sparandet är i fas.
Livsekonomi snarare än ”bara” ekonomi
Magnus har tiotusentals rådgivningssamtal i ryggen och redan på tidigt 90-tal började han prata om livsekonomi snarare än bara ekonomi.
– Ekonomi betyder ju att hushålla med sina resurser inom vissa gränser. Jag tyckte att det var svårt att bara se till ett pengakonto för att avgöra om folk är rika eller inte. För mig handlade det tidigt om att se till fler resurser än bara pengar, säger Magnus.
För honom innefattar en sund livsekonomi:
- Hälsa
- Relationer
- Försörjning
- Mening i livet
- Förändringskompetens
– Många kunder som jag har mött behöver inte mer pengar för att kunna gå i pension utan snarare att skapa mening i sina liv när de inte längre arbetar, berättar Magnus.
Andlighet är viktigt
Han har själv behövt hitta den där meningen under livets gång. Exempelvis när han sålde av sitt första bolag 1999 och gav sig ut på en treårig pilgrimsfärd.
Eller när han som nybliven pappa och familjeförsörjare hamnade i djup depression och inte längre ville leva. På grund av att han där och då saknade tro på sin förmåga att bygga sin och familjens framtid.
Här har en andlig dimension varit viktig för Magnus överlevnad. Han betraktar sig inte som religiös, men anser att religioner fyller en viktig funktion och hämtar inspiration och vägledning från flera.
Hans andliga intresse har även fått honom att inse att materiellt ägande inte är livsavgörande:
– I grunden behöver jag inte så mycket tillgångar för att klara mig. Visst, jag har det tryggt och tillgångar ger mig utökad valfrihet, men jag vet från de tuffa åren innan fyllda 50 år att jag kan få ett bra liv med lägre materiel och finansiell standard. Det ser jag även hos många som jag har coachat – de har inte så stora ekonomiska behov egentligen. Men vår marknadsekonomi vill gärna få oss att jaga efter mer.
Så, vad är det vi inte fattar om pengar då?
– Pengar är en viktig resurs, men det är inte ett mål i sig. Visst, pengar möjliggör saker, men resursen är också begränsad. Med pengar kan du inte lösa alla dina behov. Ganska många tror det motsatta. Jag möter exempelvis människor som upplever sig vara väldigt rika, men när de hamnar i svåra situationer, till exempel företagsledare som får sparken, kollapsar allt. Medan folk med ytterst lite pengar – såsom idag många människor i Gaza eller Ukraina – inte lägger sig ned och ger upp. Deras liv grundar sig på ett syfte. En tro på och vilja att bygga en framtid för familjen.
“Pensionsplanering väcker olustkänslor”
Magnus ser att vi behöver arbeta med de andra viktiga resurserna i vår livsekonomi – hälsan, relationerna, meningen i livet och vår förändringskompetens.
– Och vår självkännedom! Ett bra pensionssparande förutsätter en viss utvecklad självkännedom. Många människor har en för hög riskexponering. De vill ha avkastning och lockas av möjligheter, men när konjunkturen svänger har de ingen förmåga att stå emot negativa tankar när värdet på tillgångar minskat och säljer därför sina fonder för sent och börjar återinvestera först när priserna stigit. Jag tror därför att väldigt få är lämpade att aktivt förvalta sitt pensionskapital, säger Magnus.
Nyttan med finansiella rådgivare
Han tycker att det är olyckligt att medier och finansmarknaden pushar folk att vara aktiva som pensionssparare, när det tvärtom kan löna sig att bara bestämma sig för en långsiktig strategi och hålla fast vid den.
– Den bästa nyttan med en finansiell rådgivare är sällan att peka ut enstaka investeringsalternativ, utan snarare hjälpa till att stå fast vid en strategi. Pensionssparare behöver som regel inte mer information. De behöver dels reflektera kring sina behov utifrån sin personlighet, dels stöd att resonera sig fram till en lämplig investeringsstrategi. Ty det är de själva som får hantera konsekvenserna av hur investeringarna utvecklas. Hindret för det är att pensionsplanering väcker olustkänslor.
Varför?
– Vi vill känna oss betydelsefulla, ha kompetens och vara omtyckta. Många känner sig förödmjukade som pensionssparare, för att vi inte känner att vi kan. Då blir vi rigida, låsta och vill inte tala om den egna situationen.
Obehag med döden påverkar pension
Magnus ser också att folks relation till döden påverkar deras ovilja att planera för sin pension.
– Jag hade exempelvis ett möte med ett par som drev egen verksamhet. När vi kom in på ämnet generationsskifte och vad det innebar ramlade mannen plötsligt ihop med kramper under konferensbordet. När pensionsplanering ställer frågor om hur länge vi tror oss leva och hur ett eventuellt försörjningsansvar ska hanteras om vi dör, då är det inte bara svårt utan också obehagligt.
Som Magnus beskriver i sin bok innebär pensionsplanering att vi måste anta vissa förutsättningar, exempelvis hur gamla vi blir och hur vi vill konsumera varor och tjänster idag och i framtiden utifrån de egna eller familjens ekonomiska förutsättningar.
Utifrån våra antaganden ska vi i nästa steg hantera en rad olika val, såsom investeringar och hur mycket vi kan tåla att vårt pensionskapital minskar i värde utan att vi får panik. Att göra antaganden, som i Magnus fall 40 år framåt i tiden, syftar till att peka ut en riktning och ange ett mål.
– På samma sätt som man vistas i fjällen eller på sjön får man efter start fortlöpande stämma av och korrigera antagandena och i vissa fall även målet, säger Magnus.
Prioriterar låga driftkostnader
Målsättningen i hans eget fall är numera att tro att han ska bli 105 år. Magnus har räknat ut att hans och hustruns privatekonomi nu är så resursstark för att finansiera deras framtida ekonomi.
– Vi bor i vårt gamla parhus för att vi värdesätter låga kostnader. Det kan ändra sig, vi är ju bara människor. Just nu väljer jag att avvakta med att ta ut allmän pension så att pensionen blir högre om jag väntar för jag tror att jag blir 105 år. Det finns inga garantier och jag kan mista min allmänna pension, men tills vidare går jag i den riktningen. Framöver kommer jag fortlöpande stanna upp och reflektera, utvärdera och eventuellt korrigera målet och i vilken takt jag lyfter mina pensioner.
Han unnar sig också saker med sin familj nu när de har lyckats bygga upp en ekonomisk stabilitet.
– Vi njuter här och nu. Mina barn, 22 och 15 år, vet att vi vill prioritera att hjälpa dem med att finansiera bostadsköp framför att köpa ett hus vid Medelhavet, men därefter kör vi efter principen “die with zero”. Det ger mig tillfredsställelse att jag kan hjälpa dem nu än att de får pengar när jag dör. Jag har sett för många exempel på rikt folk som styrt sina barn vilket inte är så lyckat. Jag tror att barn mår bättre med friheten att inte behöva tassa på tår av risk för att föräldrarna ska stöka om i testamentet.
En viktig resurs i livet
Många undviker också att tänka på pengar och pension för att de ekonomiska förutsättningarna känns för deppiga.
Här vill Magnus lyfta fram en av de viktiga resurserna i livsekonomin – förändringskompetens.
– Den kan vi alla jobba med, oavsett våra ekonomiska resurser. Förändringskompetens är väldigt viktigt i livet. Om vi säger nej till utveckling av oss själva hamnar vi vid sidan av och tappar förmågan att bygga vår framtid. För de med begränsade finansiella resurser är just den egna hälsan och uppdatering av sin kompetens den kanske viktigaste resursen kopplat till långsiktig pensionsplanering, säger Magnus och avslutar:
– Vidare innebär klimat- och miljöförändringar att många finansiella tillgångar kommer att förändras kraftigt. En viktig personlig resurs för att klara att hantera dessa är förmågan att hantera förändringar. Att förstå och acceptera det som sker och agera utifrån dessa insikter.
Bildtexter:
Magnus Gewert har efter 30 år som pensionsrådgivare och coach skrivit boken ”Det folk inte fattar om pengar”.
Magnus upplever att folk duckar konsekvenserna av en ökad livslängd: ”Jag vill genom min bok hjälpa medmänniskor att hitta sätt att tänka framåt. Det är en fara om du inte gör det. Många depressioner beror på oförmågan att bygga sin egen framtid.”