Förvalt

Om pension, sparande och andra val i livet

Rapport från en oas mitt i city

Häromdagen stannande jag av en händelse upp och pratade med Guven Adkan. Han driver hotell Bema som ligger i hörnet av Tegnérgatan och Upplandsgatan. Hotellets tolv rum vetter ut mot Tegnérlundens lummiga park.

–Parken är en oas för våra gäster. Många tar så här års med sig frukostbrickan ut i parken för att njuta av lugnet och grönskan. Det är inte många som kan erbjuda sina hotellgäster den här utsikten och frukost i en grönskande ”trädgård”, säger han stolt.

Vi står på gatan utanför hotellet och jag fortsätter upp i Tegnérlunden. Grönskan är påtaglig. Porlande vattnet rinner ner för det lilla berget i parken. Här finns två av våra mest berömda författare avskulpterade och det är inte svårt att förstå att åtminstone en av dem valde att utspela flera av sina böcker just här.

TegnerlundenAstrid

Tegnérlunden är en av Stockholms karaktäristiska bergsparker. Den utformades redan på 1890-talet med slingrande gångvägar och träd. På 1940-talet gjordes parken om och försågs med lekplats. Strindbergsskulpturen av Carl Eldh upprättades 1942 och 1996 placerades en skulptur till minne av Astrid Lindgren.

Flera av Astrid Lindgrens böcker utspelar sig i Tegnélunden. Bland andra ”Mio min Mio” och på en av bänkarna i ett lummigt hörn av parken hittar jag en liten sliten skylt med texten:

”Då började jag närapå gråta. Inte riktigt, men närapå. Jag kände mig så ensam. Jag gick och satte mig på en bänk i Tegnérlunden. Där fanns inte en människa. Alla hade gått hem för att äta middag. Det var skumt i parken och det regnade lite, men i husen runt omkring lyste det överallt.
…Jag fick för mig att det satt barn tillsammans med sina pappor och mammor överallt där det lyste. Det var bara jag som satt här ut i mörkret. Ensam.”

Det var Bo Wilhem Olsson, Astrid Lindgrens huvudperson i Mio min Mio, som satt där i parken ensam i höstmörkret med ett guldäpple bredvid sig på bänken.

Så här på sommaren ser man inte om det lyser i lägenheterna. Det är fullt av liv och rörelse i parken. Flera barnfamiljer har samlats kring den stenbelagda bassängen som är belägen mitt i parken. Barnen leker vid kanten av vattnet. Ytterst medvetna om vilka regler som gäller. Bara fötter och händer. Det är inte första gången de besöker parken med sina föräldrar.

Det är sommar mitt i Stockholms city. Men i parken finns det inte tillstymmelse till puls eller stress. Staden pulserar i bakgrunden, stilla trafikbrus, sirener på avstånd.

Trevlig helg, och semester till er som nu snart ska njuta av sommaren!

Louise Svensson