Förvalt

Om pension, sparande och andra val i livet
Mikael Lindh Hok

Så får man oljebolagen att ta hållbara steg

Näringslivets inflytande över politiska processer och beslut i klimatfrågor kan vara större än bolagens egen direkta klimatpåverkan. 2017 inledde AP7 ett treårigt fördjupningstema fokuserat på näringslivets lobbying kopplat till klimatlagstiftning. På tre år har frågan om ansvarsfull lobbying gått från en icke-fråga i dialogen mellan investerare och företag till en självklar del av investerares analys av företags klimatarbete. Läs om vårt arbete att få bolagen att ta större ansvar för sitt indirekta klimatavtryck som vi skrivit om i vår hållbarhetsredovisning 2019.

Klimatlobbying sätter krokben för klimatomställningen
Många näringslivsorganisationer driver en mer negativ klimatlobbying än företagen som stödjer dem. Dessa organisationer har stort inflytande över klimatpolitiken trots bolags officiella stöd för Parisavtalet. Vi beslöt att fokusera vårt temaarbete på en underliggande orsak till att klimatomställningen inte sker tillräckligt snabbt: Näringslivets lobbying mot klimatlagstiftning. Företag bör säkerställa att allt klimatpolitiskt engagemang som genomförs av företaget själv eller av en medlemsorganisation stödjer Parisavtalets genomförande. De bör systematiskt granska sina medlemsskap och kontrollera huruvida deras indirekta lobbying är i linje med Parisavtalet och upprätta en handlingsplan för hur de ska agera om den inte är det.

Vad kan investerare göra för att påverka bolagen?
Vår målsättning med temat var att öka kunskapen kring klimatlobbying och uppmuntra fler investerare och företag att adressera frågan. Inför temaarbetet klimatlobbying ställde vi oss frågorna: Hur utbrett problem är lobbying som motarbetar klimatlagstiftning? Hur kan institutionella investerare som AP7 påverka bolagen att i sin lobbying verka för att infria Parisavtalet? Hur ska AP7 agera för att påverka normer och standarder kring klimatlobbying? Vårt arbete utvecklades genom fem faser. Från att initialt identifiera problemet och kartlägga vilka andra investerare vi kunde samarbeta med inledde vi arbetet med att påverka bolagen via dialog och att lägga resolutioner på bolagens stämmor. Arbetet kring klimatlobbying har i senare faser gett resultat hos bolagen och utvecklats från en icke-fråga till att bli en fråga som drivs på bolagsstämmor.

Bolagen förväntas stödja en klimatomställning
Lobbyingtemat inleddes 2017 med en kartläggning av hur det politiska landskapet ser ut ur ett klimatlobbyingperspektiv på olika marknader. Utgångspunkten var den ståndpunkt som vi tillsammans med andra investerare formulerade och publicerade 2015: ”Investor Expectations on Corporate Climate Lobbying”. I den tydliggör vi att vi förväntar oss att företag stödjer en politik som gynnar en klimatomställning, eller åtminstone inte motverkar den.

Riktade oss mot de 55 största utsläpparna i Europa
Tillsammans med Church of Englands Pensions Board och BNP Paribas och med stöd av IIGCC, riktade vi 2018 och 2019 in oss på de 55 europeiska företag med störst klimatpåverkan, och ställde krav på översyn och rapportering över att deras indirekta och direkta lobbying inte motverkar Parisavtalets genomförande. Åtskilliga av dessa företag har ett utvecklat internt klimatarbete med policys och utsläppsminskningsmål, men kan samtidigt betala stora summor till intresseorganisationer som motarbetar ett effektivt genomförande av Parisavtalet. I företagsdialogen var vi tydliga med att kraven kunde komma att läggas som aktieägarförslag på bolagsstämmorna.

Vårt ägarstyrningsarbete tillsammans med andra aktiva ägare, genom röstning på bolagsstämmor och dialoger, har bidragit till att flera bolag ökat sin transparens, gjort tydligare ställningstaganden samt ökat styrning och uppföljning gentemot sina intresseorganisationers arbete med klimatfrågorna. En viktig milstolpe är att styrelser åtagit sig att inleda en regelbunden översyn av sin lobbying.

Fortsatt forskning hos London School of Economics
Under 2019 hann sex av bolagen vi fört dialog med publicera sina granskningar: Anglo American, Royal Dutch Shell, BHP, BASF, Glencore och Rio Tinto. Under 2020 väntas fler rapporter publiceras. För att kunna utvärdera rapporternas innehåll och utveckla ett ramverk för ansvarsfull klimatlobbying och rapportering av klimatlobbying inledde AP7 tillsammans med BNP Paribas och Church of England under 2019 ett forskningsprojekt med London School of Economics och Chronos Group. Projektet förväntas leverera sina första slutsatser under 2020.

En glädjande lärdom är att investerarsamarbetet kring klimatlobbying har etablerat frågan som ny norm på hållbarhetsagendan. Under dessa år vi adresserat klimatlobbying tillsammans med andra aktiva ägare har vi uppnått konkreta resultat men mycket återstår för att hantera klimatlobbying, inte minst att definiera en standard för ansvarsfull klimatlobbying.