180 000 barn i Sverige – eller var tolfte barn – har en eller två föräldrar med skulder hos Kronofogden. Fyra av tio ensamstående föräldrar med lägre inkomst har behövt låna pengar för att kunna betala grundläggande utgifter. Hur påverkar det egentligen barnen? Och vad kan vi göra åt det?
Barnfamiljer som har små ekonomiska marginaler har fått det tuffare. Det visar en Sifo-undersökning från tidigare i år som bland andra Röda Korset och Rädda Barnen står bakom.
– Det vi såg är att ensamstående föräldrar sticker ut, oftast mammor. De kan mycket väl ha heltidsjobb och inkomster, men ökad inflation, höjda räntor och hyror gör att man kan inte leva på en lön som många kvinnor har, inom både offentlig och privat sektor, säger Åsa Regnér, generalsekreterare för Rädda Barnen, och fortsätter:
– De här mammorna gör allting rätt – de gör allt som samhället begär av dem. De jobbar sina ofta delade turer, hämtar barnen, gör läxor, men deras löner är för låga. Det tycker jag är väldigt alarmerande. Det kan arbetsgivare och fack göra något åt.
De har mest skulder

Åsa Regnér poängterar att alla som har låga inkomster inte har skulder, men Rädda Barnen har i sin studie sett att det finns ett samband mellan låga inkomster och att ekonomin inte går ihop.
Kronofogden kan inte säga exakt hur den typiskt skuldsatta barnfamiljen ser ut. Men de vet att den typiskt skuldsatta personen hos Kronofogden är en man, i 40-årsåldern och har en skuld på ungefär 80 000 kronor. De vanligaste skuldtyperna är skatteskulder, fordonsrelaterade skulder och ibland underhållsstöd.
Den typiska kvinnan som har skulder hos Kronofogden är ungefär i samma ålder, har en lite lägre medianskuld och tenderar att ha fler konsumtionsrelaterade skulder än män.
Hur påverkas barnen av skulder i familjen?
– De påverkas ganska mycket förstås om skulderna är betydande. De kan inte delta fullt ut i aktiviteter efter skolan eller ens med kompisar i skolaktiviteter, även om de ska vara gratis, säger Åsa Regnér och fortsätter:
– Det kan handla om vilken matsäck barnen har med sig, att de inte har utrustning eller att fritidsaktiviteterna kan vara för dyra. Även att ta sig till aktiviteter med kollektivtrafik kan familjer ha svårt att ha råd med.
Fler barn behöver stöd
Många av de skuldsatta personerna hos Kronofogden, som är cirka 417 000 individer, har också barn som påverkas av att föräldrarna eventuellt ligger på löneutmätning. Lite förenklat betyder löneutmätning att Kronofogden går in direkt när lönen kommer för att reglera skulderna.
Men ibland kan inte Kronofogden ens fatta beslut om löneutmätning, vilket är ett tecken på att det inte finns några marginaler alls i familjer.
– Det märks att barnfamiljer har det ansträngt. Vi på Rädda Barnen har inga individuella program eller insamlingar, men däremot erbjuder vi fritidsverksamheter och frukostar före skolan till barn. Vi ser att allt fler barn vill delta i sådana aktiviteter.
Ville “slippa skärmen”
Rädda Barnen erbjuder också föräldrastöd som är samtal med föräldrar och barnpsykologer. I de samtalen kan det framkomma att föräldrar vill ha kontakt med socialtjänsten och då är Rädda Barnen ofta en brygga mellan familjer och samhället.
I somras anordnade Rädda Barnen sommarlovsaktiviteter som Åsa Regnér besökte:
– Då kunde barnen själva säga att det här är deras möjlighet att komma hemifrån och “slippa skärmen”. Jag frågade vad de menade och de sa att det är vad de annars gör – sitter hemma, själva, med en skärm. Det är förstås svårt att höra.
Något annat som påverkar Åsa Regnér mycket är att barn ofta kompenserar och tar en form av föräldraansvar.
– De döljer att de gärna vill vara med på aktiviteter och säger att de hellre vill sitta hemma med skärm. De vill inte ens fråga, för att föräldrarna blir förlägna när de inte har råd. Det är hjärtskärande. Barnen kan säga att gummistövlarna passar, för de vet att det är för stor påfrestning för familjens ekonomi med nya.
Vill se förändringar
Rädda Barnen driver frågan att Sveriges budget bör ha ett barnperspektiv. Att mer resurser bör gå till områden som stödjer barn – en fungerande skola, socialtjänst och barnhälsovård. Och att alltid tänka på att utjämna klyftor till barnens fördel.
– Vi ser också att barnbidraget och andra stöd till barnfamiljer behöver höjas så att man får en rimlig chans att få ihop ekonomin och att skillnaderna mellan barn inte blir så stora.
Vad kan jag göra som medmänniska?
– Det är väldigt viktigt att se och förstå att problemen är verkliga. Man kan tänka på att inte föreslå för dyra aktiviteter i skolan, eller se till att alla barn får chansen att följa med. Du kan också göra nytta genom att engagera dig politiskt, fackligt eller i en organisation som Rädda Barnen. Du kan bidra med läxhjälp eller som volontär på olika sätt. Att erbjuda sin tid är väldigt värdefullt, säger Åsa Regnér.
Fakta: Skuldsatta barn och barnfamiljer i Sverige
- Under 2023 berördes 674 barn av vräkning, antingen för att de förlorade sitt permanenta hem eller hem hos en förälder man bodde ibland eller mer sällan hos.
- Ungefär drygt 500 minderåriga har skulder hos Kronofogden, flest 15-åringar och uppåt. Det gäller oftast brottsrelaterade skulder.
Källa: Kronofogden
Fakta: Ekonomiskt utsatta barnfamiljer
- En av fem ensamstående föräldrar med lägre inkomst har inte haft råd att äta sig mätt vid något eller flera tillfällen. Läget för de mest utsatta familjerna är allvarligare än förra året.
- Fyra av tio ensamstående föräldrar och två av tio av sammanboende föräldrar skulle som mest klara av ökade utgifter på 1 000 kronor innan det blir svårt att betala räkningarna. Det pekar på en kraftig försämring jämfört med förra året.
- Drygt varannan ensamstående förälder och mer än tre av tio sammanboende föräldrar har haft svårigheter att betala fritidsaktiviteter till barnen.
Källa: Rädda Barnen
Tips!
Lyssna på Finansinspektionens poddserie om skuldsättning