I en intervju i gårdagens DN tycks samtliga medlemmar i riksdagens pensionsgrupp se ett behov av att stabilisera inkomstpensionen. Men att ta pengarna från premiepensionen är en svårsmält lösning. I en kommentar beskriver Maria Crofts konsekvenserna av en sådan förändring.
”Ännu en fördel för fyrtiotalisterna. Dagens pensionärer tjänade stora delar av pensionen i det förmånliga ATP-systemet. Nu vill politikerna dessutom säkra deras pensioner på de yngres bekostnad.”
”Det är inte otänkbart att framtidens pensionärer behöver jobba ännu längre än till 67 års ålder om förändringen genomförs.”
I dagens tidningar och i sociala medier kommer fler kritiska kommentarer. Frida Andersson på Placera.nu puffar för en krönika som publicerades efter det senaste nedläggningsförslaget i höstas, där hon även presenterar en del konstruktiva och konkreta förslag på hur premiepensionssystemet kan förbättras.
I Trelleborgs Allehanda skriver Petter Birgersson att svenskarna fick betala dyrt för 1990-talskrisen, men att vi lärde oss läxan och i dag har en stabil ekonomi. Därför, menare han, ”är den populistiska pensionsdebatten ett illavarslande tecken”. Han ser samma typ av konsekvenser som Maria Crofts.
Effekten blir i praktiken att morgondagens pensionärer kommer att få betala mer, få ut mindre och pensionera sig senare.
Som vi har skrivit i den här frågan tidigare har många röster höjts mot att dagens pensionärer skor sig på sina barn och barnbarns bekostnad.
Johan Florén