Vi är på väg in i en lågkonjunktur. Men vad innebär det för samhället – och för dig? Så här påverkas vi i vardagen när den ekonomiska vinden vänder.
Ekonomins upp- och nedgångar kan kännas som en berg- och dalbana ibland. Från prat om semestrar, sommarstugor och nya bilar är det plötsligt bara stigande räntor, rekordhöga elpriser och inflationssiffror som gäller. Hur gick det här till egentligen, och hur länge är den ekonomiska oron här för att stanna?
Vi kommer från en period av högkonjunktur. I högkonjunkturen händer det mycket i ekonomin. Det investeras och konsumeras. Arbetslösheten är låg. Aktivitetsnivån är hög och framtidstron stor. I en lågkonjunktur däremot är den ekonomiska utvecklingen sämre. Tillväxten avtar eller minskar och i samband med det brukar arbetslösheten öka, samtidigt som investeringarna minskar. Tempot i ekonomin har gått ner. Det känns inte lika roligt längre. Vi slutar prata om allt härligt vi ska göra med pengarna och fokuserar mer på hur vi ska hantera potentiella kostnadssmällar.
Priser och räntor stiger
Det är flera saker som har bidragit till den försämrade ekonomiska situationen i Sverige idag. Inflationen har tagit fart. Det innebär att priserna stiger snabbt, allt har blivit dyrare helt enkelt. Dessutom har räntorna stigit rejält sedan början av året. Det bidrar till att exempelvis bolånen blir dyrare, och det är en kostnadspost som är stor för många svenska hushåll.
Blickar man utanför Sverige ser den ekonomiska utvecklingen inte särskilt bra ut globalt heller, och det påverkar också oss. Sverige är ett litet land med många företag som exporterar mycket till andra länder. Slutar andra köpa det som svenska företag producerar påverkas vår ekonomi här i Sverige.
Stresstesta hushållsekonomin
Det är omöjligt att förutspå exakt hur lång en lågkonjunktur blir. Konjunkturinstitutets prognos säger dock att den lågkonjunktur vi står inför väntas pågå mellan år 2023 och 2027. På Swedbank tror Andreas Wallström, prognoschef, att vi kan se en förbättring av konjunkturen redan till våren eller sommaren nästa år. Swedbank räknar med att inflationen då sjunkit tillbaka och att centralbankerna, inklusive den svenska Riksbanken, då slutat höja räntan. Mot slutet av år 2023 tror Andreas Wallström att vi också börjar se räntesänkningar igen.
Oavsett hur länge lågkonjunkturen sitter i kan det vara bra att se över sin ekonomi och fundera över vilka de största riskerna är. Hur ser lånesituationen ut? Sitter du säkert på jobbet och har du de försäkringar som behövs? Ett sätt att testa om din ekonomi klarar av en kris är att simulera exempelvis arbetslöshet. Vilken inkomst skulle du ha om du förlorade jobbet? Pröva att leva på den inkomsten under några månader. Funkar det bra kan du sova lugnt om natten. Får du inte ihop ekonomin är fördelen att du kan ta tag i situationen och till exempel spara till en buffert eller teckna en inkomstförsäkring. Och kom ihåg – lågkonjunkturen varar inte för evigt. Genom att förbereda sig för det värsta går det oftast att ta sig igenom även tuffa lågkonjunkturer utan alltför stora bekymmer.
FAKTARUTA
Håll koll på det här inför lågkonjunkturen:
– Riskerar du arbetslöshet? Se till att du är rätt försäkrad.
– Räntorna på bolånen stiger. Kan du ränteförhandla med banken för att få ner räntekostnaden?
– Har du konsumtionslån? Fundera över om de går att betala av helt eller om du kan omförhandla räntan.
– Gör en hushållsbudget. Se till att ni inte spenderar i onödan, en budget kan vara ett bra hjälpmedel för att styra ekonomin i rätt riktning.