Förvalt

Om pension, sparande och andra val i livet

Bryt systemets förbannelse

På samma sätt som människor har svårt att föreställa sig den positiva kraften i ränta-på-ränta för pensionssparande, har de svårt att förutse den negativa effekten av höga avgifter.

Varför premiepension?
Det har kallats för ”onödigt tvångssparande” och man kan fundera på om vi verkligen behöver ett premiepensionssystem? Vilka motiv hade våra politiker när systemet, med bred parlamentarisk enighet, infördes?  Och vore inte det mest rimliga att medborgarna fick pengarna i handen och ansvarade för sin egen framtid?

Under de senaste tio åren har icke-väljarnas (de som idag sparar i AP7 Såfa) pengar i premiepensionssystemet växt med 8,4 procent per år. Det innebär att 10 000 kr som sattes in i systemet för tio år sedan har växt till cirka 22 000 kr. Om dessa tusenlappar växer i samma takt under de kommande 10 åren kommer de att ha växt till cirka 50 000 kr, och om ytterligare 10 år till 110 000 kr.

Om jag hade fått ut 10 000 kr mer i lön för 10 år sedan, är sannolikheten stor att dessa pengar någon gång under de senaste 10 åren hade tagits ut och använts på annat håll. Om jag mot förmodan haft dem kvar idag skulle jag på rak arm kunna hitta många användningsområden för 22 000 kr!

Erfarenheterna från länder som saknar likande system visar att de flesta av oss, när möjlighet ges väljer att sätta sprätt på pengarna, ofta med tanken att istället spara mer senare. Denna senare tidpunkt brukar sedan skutas upp ytterligare några gånger med ungefär samma argument. Det är något i vår natur som gör att konsumtion idag ofta vinner då detta ställs mot sparande för framtiden. När vi väger olika alternativ mot varandra framstår alternativet att spara mer senare som mer attraktivt än vad det i själva verket är. Vi missbedömer helt enkelt hur mycket mer vi behöver spara om tidpunkten skjuts upp.

Spara mer senare eller starta idag?
Vår oförmåga att intuitivt föreställa oss kraften i ränta-på-ränta effekt under långa sparperioder kan illustreras med följande exempel.

Om vi tänker oss två personer Allan och Bosse som har samma årliga avkastning på 10 procent. Allan sparar 1000 kr/år i 40 år och Bosse väntar i 20 år och sparar sedan 3000 kr/år under resterande 20 år.

Vem kommer ha högst pensionsbehållning, Allan eller Bosse?
Rätt svar är att Allan kommer ha en pensionsförmögenhet som är mer än dubbelt så stor som Bosses (487 000 vs 189 000).

För att nå samma pensionsbehållning som Allan behöver Bosse, i exemplet ovan, spara cirka 7 700 kronor per år under de 20 år han sparar. I studier där liknande frågor ställts* visar det sig att de allra flesta av oss har en ganska vag uppfattning om vem som kommer ha högst pensionsbehållning!

Genom premiepensionssystemet har framsynta politiker sett till att alla svenskar som arbetar åtminstone sparar en liten del av sin inkomst för framtida bruk. Man kan tycka att detta är ett onödigt ingrepp i den personliga valfriheten, men eftersom staten trots allt har ett ansvar även för de individer som väljer att spendera pengarna i unga år, är det kanske inte orimligt att en liten del av inkomsten sätts undan i ett sparande skyddat från dagliga frestelser.

Sett i detta perspektiv framstår premiepensionssystemet som en rätt klok idé!

Premiepensionssystemets förbannelse
Systemets styrka är också dess svaghet. På samma sätt som vi lurar oss själva att spara mer senare, underskattar vi konsekvent den långsiktiga effekten av de avgifter vi årligen betalar.

Premiepensionsspararna skulle genom att byta till billiga indexnära alternativ inom respektive fondkategori kunna spara ungefär 800 miljoner kronor per år i fondavgifter, detta utan att ändra den underliggande marknadsexponeringen i sitt sparande. Om dessa pengar fick växa med 7 procent per år under de kommande 30 åren skulle årets 800 miljoner kronor kunna växa till cirka 6 miljarder kronor. Nästa års avgifter skulle växa i 29 år till drygt 5,7 miljarder kronor och näst-nästa års avgifter i 28 år till 5,3 miljarder kronor och så vidare.

Om avgiften på svenska folkets premiepensionssparande sänktes med 800 miljoner kronor per år och denna besparing växer med 7 procent per år skulle deras gemensamma pensionsbehållning öka med 80 miljarder kronor på 30 år. Om vi antar att besparingspotentialen i kronor växer med systemet i övrigt motsvarar avgiftssänkningen 180 miljarder kronor mer i pensionsbehållning!

Det man kan fråga sig är om pensionsspararna får valuta för de ”extra avgifter” de årligen betalar?

En stor del av de avgifter vi betalar motiveras enligt fondbolagen av att fonderna förvaltas aktivt och därmed förväntas generera en överavkastning i förhållande till de passivt förvaltade och billigare alternativ.

I genomsnitt har de privata fonderna i premiepensionssystemet, under de tre senaste åren, underpresterat i förhållande till sina respektive jämförelseindex med ungefär 1,6 procent per år, det vill säga i linje med den genomsnittliga fondavgiften. Med hänsyn till rabatt har fonderna underpresterat med cirka 0,6 procent per år, vilket är i linje med den genomsnittliga avgiften efter rabatt.

Det kanske kan tyckas förvånande att resultaten är så svaga, med det är faktiskt helt i linje med vad som kan förväntas. I genomsnitt är den aktiva förvaltning som erbjuds svenska premiepensionssparare inte i närheten av att leverera den utlovade meravkastningen. Att långt fler än hälften misslyckas med att infria detta löfte är en konsekvens av höga fondavgifter.

Genom att inte byta till billiga indexnära alternativ, kan svenskarna förväntas gå miste om mer än 100 miljarder kronor i framtida pension.

Vår hjärnas oförmåga att hantera exponentiellt tillväxt är grunden för premiepensionssystemets existens och det är sannolikt samma oförmåga som gör att många av oss väljer dyra fonder i en utsträckning som gör att effektiviteten i premiepensionssystemet idag ligger långt under dess fulla potential.

Så bryt förbannelsen! Välj bort dyr aktiv förvaltning!

Håkan Tobiasson


*Se Misunderstanding Savings Growth: Implications for Retirement Savings Behavior   http://psy2.ucsd.edu/~mckenzie/McKenzie&LierschInPressJMR.pdf