Hoppa till innehållet
ap7 logo Till AP7.se

Svenskarna sparar mer och har mer framtidshopp, konstaterar Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen.

Maria Schultz

Hushållen lånar mindre – och är mer optimistiska

När Finansinspektionen (FI) kom med årets första stabilitetsrapport ser vi att svenskarna sparar mer, trots minskat finansiellt utrymme – och har mindre lån. Dessutom är de mer optimistiska än tidigare.  

Finansinspektionen bedömer regelbundet den finansiella stabiliteten i landet och ser nu att den har förbättrats något, med en minskad osäkerhet. 

Visst, vi befinner oss fortsatt i en lågkonjunktur med högre kostnader för räntor, varor och tjänster som sätter press på många hushåll och företag.

Tillväxten i svensk ekonomi har också varit negativ fyra kvartal i rad. Köpkraften har försvagats hos hushållen och konsumtionen har minskat. 

– Jag kan konstatera att hushållen kommer från ett väldigt tufft läge. Det har varit snabba prisökningar och högre räntor vilket satt press på väldigt många hushåll. Det vi också kan se är att inkomsterna har sjunkit mellan 2021 och 2023, vilket har skapat en oro över privatekonomin hos många. Detta uttrycker sig genom att man drar ned på konsumtion för att betala sina räntor, säger Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen.

Högre skuldnivå än innan pandemin

Men trots att många hushåll har fått betydligt mindre marginaler de senaste åren bedömer FI att de allra flesta klarar sina lånebetalningar. Hushållens skulder har slutat växa och de lägger alltså en större del av sin inkomst på att betala räntor. 

– Det är en förväntad utveckling. Det är väldigt naturligt såklart att när det är dyrare att ta ett lån, väljer fler att bo lite billigare och inte ge sig in i den sista budgivningen som gör att det kan skena iväg och ge högre räntekostnader, säger Moa Langemark.

Om räntorna fortsätter att sjunka som förväntat så spår Finansinspektionen att det kommer att stärka hushållens kassaflöden. 

Nivån på skulderna är däremot fortfarande högre än innan pandemin och hög både ur ett historiskt och ett internationellt perspektiv. 

Är det något som förvånar dig i rapporten när det gäller hushållen?

– Ja, något som är lite överraskande är att man är mer optimistisk än tidigare. När många bedömare signalerar att ”faran är över” spär det på ytterligare optimism. Samtidigt kan ser vi att det inte är ett direkt samband mellan när Riksbanken sänker styrräntan och att bolåneräntorna går ned, säger Moa Langemark och fortsätter: 

– Här behöver man som konsument vara aktiv och förhandla sina villkor på finansmarknaden. Förhandla bolåneräntan, men se också till att få så hög ränta som möjligt för sparkonton. Se också över sparandet överlag: Leta efter höga fondavgifter och onödiga försäkringar, till exempel. Trots det tuffa ekonomiska läget och att hushållen dragit ned på konsumtionen ser vi inte en ökad aktivitet i att fler förhandlar sina villkor. Här finns marginal att använda i förhandling med sin bank.

Flest har rörlig ränta

Sedan förra stabilitetsrapporten i november 2023 har bostadspriserna inte sjunkit ytterligare och hushåll med sparande i aktier och fonder har fått se sina tillgångar öka i värde. Men hushållens likvida förmögenhet är ojämnt fördelad och det är främst höginkomsttagare som tjänar på börsuppgångarna. Hushåll med liten eller ingen buffert är fortfarande känsliga för inkomstbortfall och högre kostnader. 

Runt 64 procent av hushållens bolån har en rörlig ränta. Andelen lån med rörlig ränta har ökat kraftigt sedan 2022. I en europeisk kontext sticker Sverige ut med sina korta räntebindningstider och de högre räntorna har därmed fått snabbare genomslag hos svenska hushåll än i många europeiska länder. 

– Sverige sticker ut en hel del när det gäller hur stor andel av bolånen som har rörliga bolåneräntor. Majoriteten av hushållen väljer alltså att ha rörliga bolån vilket gör att man blir mer känslig för konjunkturen och räntesvängningar. Nu finns förslag för att ränteskillnadsersättningen ska bli mer rättvis. Du ska inte behöva betala straffavgift om du vill ändra ditt lån utan betala en rimlig avgift för det. Det hoppas vi på för att skapa en sundare bolånemarknad, säger Moa Langemark.

Viktigt när du köper nyproducerat

Hon vill också lyfta de risker som finns för hushåll i nybildade bostadsrättsföreningar. 

– Här finns många som redan råkat ut för avgiftshöjningar eller kommande högre prisnivåer. Därför är det så oerhört viktigt om du tänker köpa en bostad i nybildade föreningar, eller egentligen i alla bostadsrättsföreningar, att noga gå igenom årsredovisningar och se över nyckeltal för att säkerställa otrevliga överraskningar.

Moa Langemark tipsar om att kontakta ordförande och se över hur ekonomin ser ut. 

– Det är viktigt att se över bostadsrättsföreningens räntekänslighet. 

Mer ur rapporten

  • Under pandemin var hushållens sparande rekordhögt. Även om sparandet har minskat något sedan dess ligger det fortfarande på en hög nivå historiskt, trots att hushållen har fått ökade kostnader. Hushållen lägger en större del av sin inkomst på sparande. 
  • Hushållens likvida förmögenhet har ökat och är hög historiskt sett. 
  • Även om många hushåll och företag har det tufft ekonomiskt är svenska banker fortfarande mycket lönsamma och har stora buffertar. I ett sämre ekonomiskt läge kan de fortsätta förmedla krediter och stå emot eventuella kreditförluster.
  • De disponibla inkomsterna hos hushållen minskade med över 6 procent mellan 2021 och 2023.
  • Den genomsnittliga räntan på nya bolån har ökat med över 3 procentenheter sedan 2021. 
  • Svenska hushåll har nu en genomsnittlig bolåneränta som är nästan 2 procentenheter högre än genomsnittet i euroområdet. Runt hälften av de svenska hushållen förväntar sig lägre räntor inom ett år och avvaktar sannolikt med att binda räntan till dess.

Källa: Stabiliteten i det finansiella systemet (2024:1)