Förvalt

Om pension, sparande och andra val i livet

Pensions-elefant hotar överenskommelsen

Pensionssystemet är en långsiktig överenskommelse mellan generationer. Om vi i tjugoårsåldern ska betala in pengar för att försörja dagens pensionärer, är förutsättningen att vi kan räkna med motsvarande förmån när vi själva blir gamla.

Därför är det särskilt lyckat att systemet vilar på en bred parlamentarisk bas som överskrider blockgränserna, som det gör i Sverige i dag. Annars är risken överhängande att pensionerna blir en fråga där de politiska partierna försöker vinna kortsiktiga väljarframgångar inför riksdagsvalen. Vi kan då få ett system som förändras vid varje regeringsskifte eller i värsta fall till och med varje mandatperiod, där långsiktiga lösningar offras för att hantera tillfälliga opinoner.

Mot den bakgrunden är dagens kommentar till pensionsdebatten från Tomas Ramberg på Ekot intressant och oroande. Han menar att det finns ett förslag ingen ännu tagit upp i debatten, en ”elefant i rummet” som hotar att spräcka enigheten den dagen någon desperat debattör vill få det sista ordet – förslaget att öka inbetalningarna till systemet för att höja pensionerna.

Som en illustration skriver Sacos ordförande Göran Arrius på dagens Brännpunkt i SvD att premiepensionen ska avskaffas. Han menar att talet om generationskrig är överdrivet och att dagens unga inte skulle behöva betala med lägre pensioner för att betala dagens pensioner eftersom inkomstpensionsystemet stärks. Ändå tycks han vara medveten om en av de springade punkterna.

Visst kan uppräkningen av de 2,5 procenten bli något svagare än om de individuellt placerats på kapitalmarknaden.

För någon vecka sedan räknade PPM:s sista generaldirektör Johan Hellman på vad effekten skulle bli av att premiepensionen avskaffades, och kom fram till att det skulle kunna röra sig om en tusenlapp mindre i månaden i pension för dagens unga. Den tusenlappen återkommer ingen annanstans eftersom det rör sig om skillnaden i förväntad avkastning mellan systemen.

Pensionärsorganisationerna har gjort  premiepensionen till sin huvudfiende, nu med understöd av Göran Arrius. Men precis som Tomas Ramberg skriver är PPM inte elefanten i rummet. PPM-pengarna kan ge kortsiktig hjälp till dagens pensionärer på de ungas bekostnad, men att bromsen slår till beror egentligen på att utbetalningarna är för stora i förhållande till inbetalningarna till systemet. Det problemet handlar ytterst om att Sverige måste ha en internationellt konkurrenskraftig ekonomi där tillräckligt stor del av befolkningen arbetar för att kunna försörja pensionärerna.

Tomas Ramberg varning är värd att ta på allvar. Förslagen att avskaffa premiepensionen löser egentligen ingenting, däremot äventyrar det hela pensionsuppgörelsen. Börjar vi tumma på ingångna avtal kan locket åka av Pandoras ask.

Johan Florén