Förvalt

Om pension, sparande och andra val i livet
Maria Schultz

Risker: Nudge eller manipulation?

Pensioner, sopsortering, eller en fluga i en pissoar som får män att inte kissa bredvid. Alla är exempel på när beslutsfattare påverkar människors beteende i en viss riktning, och det endast med en lite knuff. Så vad är det som gör att det faktiskt funkar? Det finns möjligheter men även risker. Det har William Hagman vid Linköpings universitet skrivit en avhandling om.

Enkelt uttryckt det en knuff i rätt riktning som gör det lätt att göra rätt. Men nudging kan också vara komplext och svåråtkomligt. Ta exempelvis rökning, det är något vi inte vill göra eftersom att det är skadligt. Därför kan en beslutsfattare genom att göra det jobbigt för oss förbjuda rökning på offentliga platser och hänvisa oss till rökrutor. Det handlar om att använda sig av psykologiska mekanismer. Någon annan får oss att göra det vi egentligen vill – nämligen minska på rökandet för att till slut få oss att sluta.

Men ibland kan en nudge också misslyckas. Det är nämligen en balansgång mellan att få en knuff och att känna sig manipulerad. I William Hagmans avhandling har han undersökt vilka faktorer det är som avgör om vi accepterar en statlig nudge, eller inte.

– Om människor uppfattar en nudge som manipulation, har den misslyckats. Den får inte vara vilseledande. Mitt bidrag med avhandlingen är en modell som kan fungera som en checklista när en nudge designas. Vad som gör att den fungerar och om den accepteras, säger William Hagman.

Exempel på en misslyckad statlig styrning är till exempel när Chile ändrade reglerna för organdonationer. Istället för ett medgivande av organen, blev de istället donerade direkt när personen dog – om de inte aktivt avböjde. Konsekvensen blev att invånarna tyckte att staten försökte ta deras organ och följden blev att fler skrev ur sig registret än som tidigare skrivit in sig. Så det är inte alltid en nudge blir till det bättre.

– För att nudges ska kunna användas effektivt av beslutsfattare är det viktigt att förstå hur de ska utformas och varför folk tycker att de är acceptabla eller inte. De nudgar som inte har fungerat har gett ordentliga bakslag, säger William Hagman, avdelningen för psykologi och en del av det beteende- och neuroekonomiska forskningslabbet JEDI Lab vid Linköpings universitet.

Nedan finns checklistan som William Hagman bidragit med.

Checklista för design av en nudge

Nudge-teknik, tänk på:

• Medveten eller omedveten?
Ska nudgen påverka ett intuitivt beteende eller få personen att tänka till kring sitt beteende? En intuitiv nudge kräver mindre mentala resurser, men ibland är det nödvändigt att få folk att tänka till.

• Teknik som hindrar eller nyttjar mentala snedsteg?
För att hjälpa människor att uppnå vad de önskar, vill du hindra eller nyttja de mentala snedsteg som de tenderar att begå?

• Transparent eller inte?
Icke-transparenta nudges kan dock lätt uppfattas som manipulation.

• Den sociala aspekten
Nudgen kan nyttja normer eller grupptillhörighet för att uppmärksamma eller påverka ett beteende. Det kan vara att synliggöra normen för att visa att ett beteende är vanligare än de flesta tror. Exempel: ”70 % i din åldersgrupp pensionssparar privat” för att påvisa att någon är utanför normen.

• Ska vara lätt att använda sig av
Annars minskar sannolikheten att folk använder sig av nudgen.

För att en nudge ska accepteras, tänk på:

• Målet
Acceptansen av en nudge styrs av vad målet med den är

• Hur nudgen är designad
(se punkterna ovan)

• Vem som drar fördel
Tjänar individen själv på den är det troligare att vi accepterar den än om samhället tjänar på den.

• Inskränkning på det fria valet?
Nudges som anses inskränka det fria valet är mindre accepterade. Nudges som ger individuella fördelar anses mindre inskränkande på det fria valet.

• Mottagaren av nudgen
Lär känna mottagaren av nudgen. Att exempelvis försöka nyttja sociala normer utan att förstå vad som anses viktigt för gruppen man försöker nå, kan medföra att effekten av nudgen blir annorlunda än vad man tänkt sig.