Varannan konsument har mindre än 10 000 kronor i buffertsparande på ett sparkonto och endast tre av tio har 50 000 kronor eller mer tillgängliga i ett sådant sparande. Det visar en rapport som Finansinspektionen tagit fram.
FI har analyserat hur konsumenters privata sparande ser ut på sparkonton, i fonder och i aktier. Vad gäller buffertsparande, är det alltså inte många tusenlappar som ligger redo hos svenskar om något oförutsett skulle inträffa.
– Det är såklart problematiskt eftersom en buffert är väldigt viktig att ha. Särskilt viktig i ekonomiskt oroliga tider som nu. Många är oroade av de svängningar som vi ser, nu mest nedåt och det ser turbulent ut framöver också. Det är viktigt att man sitter still i båten och använder bufferten om man behöver i det här läget, säger Moa Langemark, konsumentskyddsekonom hos FI.
Många hushåll har skalat ned
FI rekommenderar att ha en summa som motsvarar två-tre månaders nödvändiga utgifter som buffert på ett sparkonto. För att veta vad ens egen summa för buffert bör ligga på, är det klokt att gå igenom den senaste månaden och se hur mycket pengar man lägger på mat, bostad och andra nödvändiga kostnader.
Moa Langemark tror att så få har tillräckligt med buffert då vi kommer från ett väldigt tufft ekonomiskt läge.
– Många hushåll har fått skala ned på en hel del utgifter och behövt ta från sina buffertar för att ekonomin ska gå ihop. Räntor på bolån har ökat och hyreshöjningarna har varit historiskt höga. Priser på mat och annat har också stigit kraftigt och då minskar utrymmet både för att konsumera och att spara.
Skillnader mellan män och kvinnor
I sin rapport ser inte FI att folk väljer att spara mer i fonder eller aktier istället för på ett buffert-sparkonto. Den största andelen av sparandet går ändå in på sparkonton.
Män äger två tredjedelar av alla innehav över en miljon kronor. Och det är skillnad i hur män och kvinnor sparar – främst vad gäller aktier, där män äger 70 procent av det totala värdet.
– Kvinnor sparar mer i fonder. Sparar du i aktier tar du en större risk – du måste jobba själv för att sprida dina risker över branscher, bolag och länder. Det är svårare och många har också för få aktier. Vi har även tidigare sett i andra studier att män, i högre utsträckning än kvinnor, väljer väldigt riskabla produkter – såsom kryptocertifikat och meme-aktier.
Så kallade meme-aktier kännetecknas av sin virala popularitet och drivs ofta av sociala medier och privata investerare.
– När kvinnor väl investerar gör man det på ett bättre sätt än män, med en högre snittavkastning. Men många kvinnor hämmas i sitt sparande av att de har ett bristande självförtroende vad gäller investeringar. I de bästa av världar skulle de mest riskbenägna männen komma ned i risk och försiktiga kvinnor som sparat till sin buffert våga sig ut på börsen, säger Moa Langemark.
”De rika lite ännu rikare”
Även om snittbufferten är låg har hushållens tillgångar ökat kraftigt under senare år. Sedan 1996 har tillgångarna ökat mer än åtta gånger.
– Det här är en effekt av att vi under många år har sett kraftiga tillgångsökningar i ekonomin. Börsen har gått väldigt, väldigt bra. Är du redan förmögen och har pengar investerade på börsen gynnas du. Men vi ser att skillnaderna ökar mellan folk – de rika blir ännu rikare och de som har det ansträngt får det ännu svårare.
Ja, sparandet är ojämnt fördelat. Omkring fem procent av befolkningen äger hälften av alla tillgångar, visar rapporten.
Hur viktigt är det att det här jämnas ut?
– Det är en väldigt svår fråga och till sist är den politisk. Vilka skillnader tolererar man i inkomst mellan olika grupper? Utifrån vårt perspektiv på FI, där vi verkar för ett stabilt finansiellt system, är det viktigt att vi kan konstatera detta och visa att det är så här det ser ut, säger Moa Langemark.
För högt skuldsatta
En annan sak FI kan konstatera – tillsammans med andra bedömare – är att svenskarnas skuldsättning är för hög och behöver komma ned.
– Vi tycker att hushållen ska amortera ned till 50 procent av bostadens värde. Det säger vi av två skäl – dels ur ett stabilitetsperspektiv där en skuldtyngd ekonomi är mer utsatt för finansiell stress, dels ur ett mer mikroperspektiv för hushållen. Med en för hög belåningsgrad och räntor som går upp är det väldigt tufft att fortsätta betala räntor för bolån vilket kan få effekter på samhällsekonomin i stort. Hushåll minskar sin konsumtion och lägger mer pengar på sitt boende.
Vad är den största lärdomen från rapporten tycker du?
– Jag tycker att siffran över hur snedfördelat sparandet är, är intressant och väldigt viktig att visa. Det är också intressant att om vi plockar bort de allra mest förmögna är det inte så stora skillnader mellan hur mycket män och kvinnor sparar, säger Moa Langemark.
Rapporten visar nämligen att om man exkluderar de som äger mer än en miljon kronor är tillgångarna i stort sett jämnt fördelade mellan könen.
– Det här är också första gången det presenteras en så omfattande statistik av hushållens tillgångar. Det är inte gjort sedan 2007, då Sverige slutade samla in den här typen av uppgifter. Nu har vi gjort det genom stickprov och rapporten är en viktig pusselbit för oss, Riksbanken och regeringen när man ska fatta beslut om hushållens ekonomi. Vi hoppas återkomma och göra liknande för hushållens lån.
Fakta: Rapporten
Rapportens analys utgår från siffror under perioden 2020 till 2023 och är den mest heltäckande kartläggning som har gjorts av svenskarnas finansiella tillgångar sedan 2007.
Fakta: Nysparandet
Nysparandet följer den ekonomiska utvecklingen. Under 2021 var det totala nysparandet ungefär 400 miljarder kronor. Under 2022 och 2023 steg inflationen och Riksbanken höjde styrräntan vid flera tillfällen. Många svenskar fick då ökade kostnader och deras nysparande minskade kraftigt. Under 2022 sjönk nysparandet till knappt 280 miljarder kronor.
Källa: Finansinspektionen