Den höga inflationen har det pratats mycket om på sistone. Pandemin och kriget i Ukraina har bidragit till situationen. Men har du koll på att klimatomställningen också kan påverka inflationen, om än kanske i ett längre perspektiv? Här är tre effekter som kan bidra till ökad inflation.
Försäkringsbolag anpassar sina riskberäkningar, biltillverkare ställer om till elproduktion och hushållens konsumtionsmönster förändras. Den pågående klimatomställningen berör hela samhället. En organisation som också påverkas av klimatet är Sveriges riksbank.
Riksbankens mål är att hålla inflationen på en låg och stabil nivå om 2 procent per år. Det gör man genom att justera den så kallade styrräntan. Styrräntan i sin tur påverkar andra räntor i ekonomin, till exempel bolåneräntan, och i förlängningen hela landets ekonomiska aktivitet.
När styrräntan sätts behöver Riksbanken ta hänsyn till olika faktorer som påverkar inflationen, både i positiv och negativ riktning. I takt med att klimatförändringarna påverkar samhället allt mer har Riksbanken också i högre utsträckning tagit höjd för klimatets påverkan på ekonomin. Här är tre sätt som klimatomställningen bidrar till ett högre inflationstryck i samhället.
- Fossila bränslen blir dyrare och drar med sig övriga priser
När koldioxidskatterna höjs och priserna på utsläppsrätter stiger bidrar det till att priset på all energi stiger, åtminstone på kort sikt. Den största delen av världens energiförsörjning kommer från fossila bränslen. När priset på fossila bränslen ökar drar det med sig alla andra energipriser.
Energiintensiva varor blir dyrare att producera och företag kommer, så gott det går, att försöka kompensera för den dyrare produktionen genom att höja priserna gentemot konsumenterna. Stigande priser ger ökande inflation.
- Avveckling av koldioxidintensiv teknik ger minskat utbud
När priset på koldioxidintensiv teknik ökar blir den mindre lönsam för företagen att använda. Då börjar företagen leta efter alternativa sätt att producera som inte leder till lika stora utsläpp. Det uppstår ett omvandlingstryck.
Lönsamheten i företag som är beroende av fossila bränslen går ner, och vissa företag kommer inte att klara sig. Det kan göra att utbudet, i alla fall tillfälligt, minskar. Och ett minskat utbud underblåser stigande priser och gör att inflationen ökar ännu mer.
- Ny teknik ökar efterfrågan och ger prispress uppåt
I omställningsfasen kommer investeringar i ny teknik öka efterfrågan i ekonomin. Det i sin tur pressar priserna uppåt. På sikt kommer den nya tekniken ersätta den gamla men i själva omställningsfasen kan det uppstå ett tryck uppåt på priserna.
Om ny teknik införs i samma takt som den gamla koldioxidintensiva tekniken fasas ut så balanserar de två effekterna ut varandra. Riskerna för att den här effekten bidrar till inflationstryck är därför störst i början av omställningsperioden.
Så här hanterar Riksbanken situationen
– Vi gör prognoser för inflationen ungefär tre år framåt i tiden. Stegringarna i energipriser den senaste tiden har betydligt mer att göra med kriget i Ukraina och att Ryssland strypt gastillförseln till Europa än med något annat. Men på sikt kan effekterna av klimatomställningen bli viktiga att ta hänsyn till. Exakt hur förloppet kommer att se ut är dock svårt att säga idag. Kanske blir det så att nya tekniker kommer på plats väldigt snabbt och att vi därför ”hoppar över” problemen med ett minskat utbud på fossila bränslen och pressen uppåt på inflationen uteblir. Vi vet helt enkelt inte idag men vi kommer att fortsätta följa utvecklingen, säger Mikael Apel, senior rådgivare vid Riksbankens avdelning för penningpolitik.