Subventioner, ofta tänkta som lösningar på miljöproblem, kan i själva verket göra mer skada än nytta om de inte hanteras varsamt. Detta varnar en grupp forskare och ekonomer för i en artikel publicerad i vetenskapstidskriften Science. De menar att subventioner, även de som verkar vara miljövänliga, riskerar att skapa oavsiktliga konsekvenser som förvärrar problemen på lång sikt.
Forskargruppen, som bland annat inkluderar Carl Folke från Stockholm Resilience Centre och Kathleen Segerson, professor i ekonomi vid University of Connecticut, lyfter fram att subventioner ofta förändrar marknadsdynamiken. Detta kan leda till att ineffektiva och skadliga subventioner fortsätter, vilket minskar den önskade effekten av de som är tänkta att främja hållbarhet.

Segerson pekar på något som fascinerade henne under arbetet och det är att vi försöker avveckla subventioner i vissa sektorer, men samtidigt ökar vi subventionerna i andra. Och frågan som då väckte henne var: Är detta bra eller dåligt?”
Enligt forskarna ses subventioner ofta som snabba lösningar på komplexa problem, men i många fall riskerar de att befästa ohållbara praktiker. Carl Folke betonar att subventioner, om de inte är noggrant utformade, kan låsa oss i de problem vi egentligen försöker lösa. Han efterlyser ett mer långsiktigt perspektiv i användningen av ekonomiska incitament för att främja hållbarhet.
Ett exempel på subventioner som används för att främja miljömål är USA, Inflation Reduction Act från 2022. Lagen erbjuder skatteförmåner och incitament för exempelvis elbilar, solenergi och vindkraft. Detta görs för att främja förnybar energi och förbättrad energieffektivitet. Sådana subventioner kan vara politiskt enklare att genomföra än nya lagar eller skatter och kan ibland fungera som politiskt kapital för att säkra stöd från viktiga intressegrupper.

Men forskarna varnar för att subventioner som vid första anblick verkar gynna miljön, kan ha dolda bieffekter. Ett exempel är subventioner för elbilar. Elbilar minskar visserligen utsläppen jämfört med bensindrivna bilar, men när subventionerna gör elbilar billigare expanderar marknaden – vilket i sin tur leder till ökad bilanvändning. Den totala miljöpåverkan kan därmed bli mindre än förväntat.
Forskarna menar att om subventionerna istället gick till att förbättra kollektivtrafiken, skulle fler människor kanske välja att helt sluta använda bil. Då skulle den positiva miljöeffekten kunna bli större.
Trots att många länder, däribland G20, har lovat att fasa ut ineffektiva fossila bränslesubventioner, fortsätter de att existera. År 2022 uppskattades det finnas fossila bränslesubventioner på 1,3 biljoner dollar globalt. Många av dessa subventioner har överlevt på grund av starkt politiskt tryck från företag som drar nytta av dem.
Subventioner kan vara viktiga verktyg för att driva på omställningar, men forskarna varnar för att de också kan maskera djupare problem i systemet. Carl Folke betonar att vi måste gå bortom kortsiktiga lösningar och i stället fokusera på transformativa åtgärder som främjar verklig hållbarhet.

Forskarna menar att det vore mer effektivt att beskatta aktiviteter som orsakar negativa miljöeffekter, såsom en koldioxidskatt. Problemet är att sådana åtgärder är svårare att sälja in politiskt än subventioner, som ofta uppfattas som mindre betungande för allmänheten.
”Subventioner kan vara en politiskt enklare väg att gå, men de kan samtidigt dölja de verkliga kostnaderna och problemen,” avslutar forskargruppen.
Kathleen Segerson, Carl Folke, forskaren Beatrice Crona vid centret och deras medförfattare till artikeln är en grupp internationellt ledande ekonomer, ekologer, geografer, psykologer och andra forskare.