Sverige når en ny lägstanivå vad gäller barnafödande. I snitt föds 1,43 barn per kvinna – den lägsta nivån sedan 1751. Liknande trend syns i hela världen och för Sydkorea pratas det om kollaps på grund av så få barn. I somras tillsatte vår svenska regering en utredning för att se hur Sverige kan påverkas, men redan nu kan en del konsekvenser skönjas.
Den negativa trenden med lågt barnafödande ser inte ut att sluta här. Därför bestämde sig regeringen för att tillsätta en utredning med Åsa Hansson i spetsen. Åsa är annars docent i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan och Lunds Tekniska Högskola i Lund.
– Vi ska dels förstå vad som har gjort att fertiliteten minskat, dels se om det finns hinder som orsakat nedgången, som man skulle kunna åtgärda. Vi ska även titta på vilka konsekvenser vi får av ett lägre barnafödande i samhället, berättar hon.
Det svenska samhället bygger på att vi har en arbetande befolkning som i hög grad finansierar de äldre. Varje generation blir numera 30 procent mindre än den föregående, medan andelen äldre ökar kontinuerligt, vilket ökar försörjningsbördan för den arbetsföra befolkningen.
– Vi har ett välfärdssystem som bygger på att vi behöver få in yngre människor för att finansiera både de äldre, men även andra viktiga delar. Ett minskat barnafödande får effekter på svensk ekonomi, såsom skatte- och pensionssystem, säger Åsa Hansson.
”Många stordelsfördelar i det offentliga”
Om BNP krymper kan det leda till färre samhälleliga satsningar som på infrastruktur och andra investeringar.
– Det finns många stordelsfördelar i det offentliga med en större befolkning.
Utredningen ska bland annat titta på och utvärdera hur dagens system påverkar möjligheten att kombinera familjeliv med arbete och studier. Även vad gäller jämställdhet.
– Vi ser till exempel att det finns ett gap mellan hur många barn man vill få och hur många man faktiskt får. Enligt studier vill många ha två barn, men lyckas alltså inte få det. Vi tittar på olika anledningar till varför.
Här har man bland annat sett att många väntar längre med att försöka få sitt första barn.
– Man ska hinna utbilda sig och många utbildar sig gärna under en längre tid. Man ska skaffa jobb och bostad. Sedan hinner man inte få så många barn. En del säger att ett lägre barnafödande beror på parbildningen – att kvinnor och män står väldigt långt ifrån varandra i samma generation. Tidigare stod man långt ifrån varandra mellan generationer, men idag i samma generation.
Högre intensitet i föräldraskapet
Intensiteten i föräldraskapet sägs också ha ökat – det krävs mer av en förälder idag.
– Jämställdhet är ett annat skäl. Tittar man exempelvis på Korea så har kvinnor helt andra alternativ där idag än förr. Man väljer bort mycket om man blir förälder. Kvinnor behöver ta hand om barnen, men även mannens föräldrar. De har inte en utbyggd barnomsorg som här.
Sociala medier, ungdomars sämre psykiska hälsa och ett oroligt världsläge lyfts upp som andra orsaker till minskat barnafödande.
– Befolkningen sjunker snabbt över en generation och det fortsätter nedåt. Då krymper befolkningen över tid, det är inte en engångsföreteelse utan ett sluttande plan om fertiliteten fortsätter att ligga under 2.
De första effekterna tros märkas om 20-30 år.
– När de som inte fötts skulle ha kommit in i arbetsför ålder. Vi kommer att få en helt annan försörjningskvot av de som arbetar, säger Åsa Hansson.
2,1 födda barn i snitt per kvinna ses som det antal som behövs för att hålla landets befolkning stabil, men blickar vi ut mot övriga världen finns det inget land som gått under det talet och kommit tillbaka.
– I Sverige har det fluktuerat mer. Tidigare har vi följt den ekonomiska konjunkturen, men sedan hände något 2010. Vissa hypoteser säger att det var då sociala medier kom starkare eller att finanskrisen 2008 påverkade. Det finns inte en tydlig förklaring.
Ni ska föreslå åtgärder också – har ni ringat in något redan nu?
– En lågt hängande frukt är att öka kunskapen om hur låg fertiliteten faktiskt är. Om man väntar längre är det svårare att få barn – så att det inte kommer som en chock. Idag handlar sexualkunskap mycket om att skydda dig från att bli gravid, men det kanske krävs någon form av utbildning i att om du vill ha barn avtar den möjligheten tidigt och sjunker drastiskt efter 35 års ålder.
Ett land som Sydkorea kan komma att kollapsa på grund av deras sjunkande barnafödande. Är detta en risk även för Sverige?
– Om man inte gör något, blir det så. Med lägre barnafödande krävs det att individer tar mycket större ansvar själva. Vi måste därför anpassa dagens system om vi har krympande generationer som föds och en större befolkning som lever allt längre. Det är bättre att vara medveten om det – och agera proaktivt, säger Åsa Hansson.
Fakta: Sveriges minskade barnafödande
- I snitt föddes 1,43 barn per kvinna 2024 – den lägsta nivån sedan 1751.
- Under första halvåret 2025 minskade barnafödandet med 1,7 procent till 49 700 jämfört med samma period 2024. Det är det lägsta antalet födda under ett första halvår på 23 år.
- 98 451 barn föddes i Sverige under 2024 vilket är 1 600 färre än under 2023. Fenomenet gäller alla samhällsgrupper och alla delar av landet.
- Forskning visar att en av fyra unga kvinnor tvekar inför att skaffa barn – för tio år sedan låg den siffran på en av tio.
Källor: Regeringen, SCB, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet