Det svenska pensionssystemet har en inbyggd säkerhetsmekanism som kallas bromsen. Den gör att pensionerna tillfälligt sänks när systemets tillgångar inte räcker för att täcka skulderna. Bromsen har hittills aktiverats tre gånger – 2010, 2011 och 2014 – i samband med svag ekonomisk utveckling.
Nu diskuteras ett nytt förslag: att komplettera bromsen med en ”gas”, som i stället ska ge högre pensioner när ekonomin utvecklas väl och pensionssystemet visar ett överskott.
Vad innebär förslaget?
Bakom förslaget står riksdagens pensionsgrupp. Tanken är att pensionärer och pensionssparare, precis som löntagare, ska kunna ta del av goda ekonomiska tider.
Gasen föreslås aktiveras när balanstalet – ett mått på förhållandet mellan pensionssystemets tillgångar och skulder – överstiger 1,15. Det innebär att tillgångarna då är minst 15 procent större än skulderna. Den överskjutande delen ska delas ut genom högre pensioner.
Om förslaget genomförs kan gasen införas från och med 2027. Som exempel skulle en pensionär med 15 000 kronor i månadspension ha fått omkring 100 kronor mer per månad om gasen hade funnits år 2024.
Balanstalet styr både broms och gas
Balanstalet används redan i dag för att avgöra när bromsen ska slå till. När balanstalet understiger 1 aktiveras bromsen och pensionerna räknas upp långsammare eller sänks tillfälligt. När balanstalet är högre än 1 visar det att systemet, enligt beräkningarna, är i balans eller har ett överskott.
Med gasen skulle balanstalet alltså få en dubbel funktion: både dämpa pensionerna i sämre tider och höja dem i bättre tider.
Kritik och frågor som lyfts
Förslaget om gas har fått ett i huvudsak positivt mottagande, men också väckt frågor.
En invändning är att gränsen på 1,15 är satt för högt, vilket kan innebära att gasen sällan aktiveras och ger relativt små höjningar.
– Den beräkning som används för att avgöra om systemet har ett över- eller underskott är inte framtagen för ett system med gas. Det kan innebära att viktiga risker förbises, Ole Settergren, pensionsexpert och tidigare analyschef på Pensionsmyndigheten, har varnat för detta i en debattartikel i DN.
Andra pekar på att ett överskott i pensionssystemet inte nödvändigtvis innebär att det finns ett verkligt utrymme för högre pensioner här och nu. Balanstalet bygger till stor del på antaganden om framtida inbetalningar från kommande generationer. Det är alltså inte en ren nulägesbild, utan en långsiktig beräkning.
Kritiker menar också att vissa framtida kostnader – till exempel ökade utgifter för garantipension och bostadstillägg – inte ingår i balansräkningen, trots att de påverkar statens samlade pensionsutgifter.
En annan fråga som har lyfts är om balanstalet är det mest lämpliga måttet att använda för gasen. Vissa föreslår i stället att gasen borde kopplas till buffertfondernas storlek i relation till pensionsskulden, eftersom buffertfonderna används när avgiftsintäkterna minskar.
Vad händer nu?
Förslaget om gas ska analyseras vidare innan något beslut fattas. Frågan handlar ytterst om hur pensionssystemet ska balansera stabilitet, rättvisa mellan generationer och möjligheten till högre pensioner när ekonomin utvecklas väl.
Oavsett utformning är grundprincipen densamma: pensionssystemet ska vara långsiktigt hållbart – både i goda och i sämre tider.
Fakta: Så fungerar balanstalet
-
Tillgångar: avgifter från löntagare och arbetsgivare samt AP-fonderna
-
Skulder: intjänade pensionsrättigheter
Ett balanstal över 1 innebär att tillgångarna är större än skulderna. Ett balanstal under 1 betyder att skulderna överstiger tillgångarna och att bromsen kan aktiveras.