Tänk att du har ett par år kvar till pensionen – eller redan är pensionär. Du ärver pengar eller har möjlighet att spara delar av din pension. Hur ska du investera dessa bäst? Bör de ligga tillgängliga på ett sparkonto med hög ränta, eller investeras? I aktier eller fonder? Här får du råd av ekonomijournalisten Birgitta Piper, 77.
För blivande pensionärer eller folk som redan börjat ta ut sin pension ser det lite annorlunda ut idag än vad det gjorde förr.
Du kan till exempelvis mycket lättare kombinera jobb med pension och bli en så kallad jobbonär.
Eller för all del – jobba längre utan att ta ut någon pension alls.
– Mitt huvudbudskap och första råd är: Jobba så länge du kan och vill. Gärna till dess att du är 66 år eller lite till. Skattesituationen är ju så att om du jobbar efter att du fyllt 66 år kan du, med en genomsnittlig lön, få 1 300-2 200 kronor mer i månaden i pension, livslångt, säger Birgitta Piper, ekonomijournalist sedan 30 år.
Planera för din tjänstepension
Om du genom ditt arbete har en tjänstepension är den i regel placerad i någon form av fondförsäkring.
– Några år inför pensionen kan du byta ut den till en traditionell pensionsförsäkring i ett livbolag. Då har bolaget ansvar för innehållet av placeringarna vilket är mindre riskfyllt än att ha pengarna i en fondförsäkring.
Återbäring från en pensionsförsäkring i ett livbolag har legat i snitt på sex-sju procent de senaste åren, enligt Birgitta.
– Inför att jag avslutade min anställning på Sydsvenskan bytte jag till exempel ut min till en traditionell försäkring och lät den vara ett livslångt uttag, inte fem-tio år. För när du väl har börjat ta ut tjänstepensionen kan du inte stoppa den. Och har du den bara på fem-tio år står du där sedan med en mindre börs.
Buffra för det oförutsedda
En viktig förberedelse inför pension, och egentligen i alla åldrar, är att spara till en buffert på ett sparkonto, tycker Birgitta:
– Ha alltid pengar på ett sparkonto som du snabbt kan ta ut om något exempelvis går sönder eller behöver åtgärdas. Här finns bra sparkonton på nischbanker med högre sparränta än vad storbankerna erbjuder. Se till att de har statlig insättningsgaranti och fria uttag.
Hur stor buffert du bör ha beror på dina utgifter, menar Birgitta. Se vilka fasta kostnader som du har varje månad. Ett mått kan vara tre månadslöner.
Om du har bostadslån som pensionär kan amorteringar bli en fundering. Ska jag eller ska jag inte amortera?
– Amortera om du har utrymme. Men säg att du har långt under 50 procents belåning – då finns det kanske ingen anledning att amortera. Den summan kan du istället behöva som buffert efter din pensionering.
Kapa kostnader
Som pensionär kan du få tid över. Här tycker Birgitta att du gärna ska lägga lite tid på att kapa utgifter och avgifter i vardagen.
– Syna dina utlägg. Många abonnemang går att jämföra och försöka sänka – gymmet, mobilen, streamingtjänster. Se över krogbesök och småköp.
Efterlevandeskydd i försäkringar och pensioner kan du också spara in på – om anhöriga klarar sig utan.
– Om du har minderåriga barn, en sjuk eller sjuklig partner kan du låta efterlevandeskyddet vara kvar, men med anhöriga som kan försörja sig själva kan du ta bort det strax före pensioneringen. Det kan medföra så mycket som 20 procent mer i pension.
Fler lever längre
Birgitta tipsar också om att se helheten av din pension på Minpension.se.
– Räkna med att pensionen blir mellan 60 och 80 procent av din slutlön. Då ingår både tjänstepension och allmän pension. Genom det utmärkta verktyget Minpension.se kan du se vad hela din pension blir beroende på när du slutar att jobba. Det är så viktigt att vara klar över hur det ser ut innan du fattar beslut.
Det finns också en riktålder att ha i åtanke – alltså när du tidigast får ta ut den allmänna pensionen. Nu ligger den på 63 år, men under 2026 höjs den till 64 år.
Här vill Birgitta påminna om att vi lever längre och att du som 60-åring kan ha många, många år kvar.
– Tänk då på att tiden är sparandets bästa vän. Det finns inga quick-fix.
Så även för dig som har nått pensionen kan det löna sig att regelbundet avsätta en summa i sparande.
Så om jag har pengar att spara, vad kan jag investera i?
– En aktieindexfond med högst 0.3 procent i fondavgift. Oftast ger höga avgifter i förvaltade fonder ingen garanti för att dessa fonder på lång sikt ska ge högre avkastning än en aktieindexfond. Aktieindexfonder är ett bra sätt att spara för dig som inte har stora kunskaper om börsen, men som ändå vill ge pengarna en chans att växa lite mer än på ett sparkonto
Räntefonder då?
– Då kan du lika gärna ha pengarna på ett bankkonto. Ska du använda pengarna inom tre år – ha dem på ett bankkonto med hög ränta. Annars investera i en aktieindexfond.
Vanliga fällor för pensionärer
Birgitta tipsar också om att som sparalternativ använda så kallade “sparrobotar”, såsom till exempel Lysa och Opti. Men även storbankerna har varianter på sparrobotar. Här bör du alltid kolla vad roboten kostar i avgift per år och vilket ansvar du själv har i fondsammansättningen när det gäller bankernas varianter.
Lysas avgift ligger under oktober 2024 på 0,37 procent och Optis på 0,80 procent.
– Då investerar du via stående överföringar i robotens sparpaket, vilka kan ha olika risknivåer.
Vilka vanliga fällor ser du hos pensionärer idag?
– Att folk köper för dyra fonder eller färdiga sparpaket som ofta har en dyr prislapp. Att folk tar ut sin tjänstepension på för kort tid vilket kan bli en kalldusch. Folk tänker inte heller på att de kan komma att leva länge och att de kan jobba eller extraknäcka även efter pensionen. Det lönar sig och är roligt.