Hoppa till innehållet
ap7 logo Till AP7.se
föräldraledig mamma omringad av sina barn

"Genom att jämföra samkönade och olikkönade par kan vi få en bättre förståelse för hur mycket av inkomstskillnaderna som beror på könsroller", säger forskare vid Stockholms universitet. Foto: Midjourney

Maria Schultz

Lesbiska par förlorar minst på att bli föräldrar

En nordisk studie visar att heterokvinnor får betydligt större inkomstförluster när de blir föräldrar än kvinnor i lesbiska relationer. Forskare vid Stockholms universitet har följt över 170 000 olikkönade och 2 800 kvinnliga samkönade par i Sverige, Danmark, Norge och Finland. Resultatet visar tydliga mönster: kvinnor tappar i inkomst efter att de fött sitt första barn – dock varierar det stort beroende på land och vilken typ av parrelation det handlar om.

– Genom att jämföra samkönade och olikkönade par kan vi få en bättre förståelse för hur mycket av inkomstskillnaderna som beror på könsroller. Samkönade par fungerar som ett slags test – när könsnormerna inte styr på samma sätt blir det tydligare vilken betydelse familjepolitiken faktiskt har för föräldrars ekonomiska villkor, säger Marie Evertsson, professor i sociologi vid Institutet för social forskning (SOFI).

I Sverige är inkomsttappet för kvinnor i samkönade relationer betydligt mindre än i heterosexuella par. Det beror enligt forskarna på en mer generös föräldraförsäkring och möjligheten att dela lika på ledigheten. Även i Danmark syns en mildare effekt, eftersom barn ofta börjar i förskolan tidigare.

I Finland ser bilden annorlunda ut. Där finns ett kontantstöd som gör det mer lönsamt att vara hemma länge med barnet. Det gör att även mammor i samkönade par stannar hemma längre – och förlorar lika mycket i inkomst som mammor i heterosexuella relationer.

Forskarna har följt parens inkomster tre år före och fem år efter första barnets födelse. När båda föräldrarna är kvinnor blir inkomstfördelningen jämnare, särskilt i länder där barnomsorgen startar tidigt och vårdnadsbidrag saknas.

– Resultaten tyder på att familjepolitik som uppmuntrar båda föräldrar att arbeta och dela på ansvaret kan minska långsiktiga inkomstklyftor mellan föräldrarna, säger Marie Evertsson.

Studien har nyligen publicerats i American Journal of Sociology och lyfter fram hur olika välfärdssystem formar ekonomiska villkor för föräldrar i Norden.

Här några saker som kan vara viktiga att tänka på:

1. Lägre livsinkomst = lägre pension

  • Pensionen i Sverige (och de flesta nordiska länder) är direkt kopplad till livsinkomsten.

  • När kvinnor i heteropar förlorar arbetsinkomst efter första barnet – både på kort sikt (föräldraledighet) och lång sikt (mer deltidsarbete, svagare löneutveckling) – innebär det färre pensionsgrundande kronor.

2. Skillnaderna större över tid

  • Det är inte bara åren när barnen är små som påverkas. Många mammor i heteropar halkar efter i karriären, får lägre löneökningar, färre befordringar och sämre tjänstepensionsavsättningar.

  • Resultatet blir en ”snöbollseffekt”: ett inkomstgap på några tusenlappar per månad i 30–40 år ger enorma skillnader i pension.

3. Statens kompensation räcker inte

  • Föräldrapenningen är pensionsgrundande, men ersätts bara upp till 10 prisbasbelopp (ca 573 000 kr/år 2025). Den täcker alltså inte högre inkomster.

  • Vårdnadsbidrag och hemvårdsstöd (som i Finland) är inte pensionsgrundande. Det gör att kvinnor som stannar hemma längre halkar ännu mer efter.

4. Lesbiska par jämnar ut gapet

  • I lesbiska relationer är fördelningen av ledighet ofta jämnare, särskilt i länder med generös föräldraförsäkring och tidig barnomsorg (Sverige, Danmark).

  • Det leder till att båda föräldrarna behåller sin anknytning till arbetsmarknaden bättre, vilket i sin tur minskar pensionsgapet.

Här är ett räkneexempel:

  • Heltid (35 000 kr/mån): ca 96 600 kr sätts av till pension per år.

  • Deltid (70 %, 24 500 kr/mån): ca 67 620 kr sätts av per år.

  • Skillnad: ca 28 980 kr mindre per år i pensionsavsättningar.

  • På 10 år: nästan 290 000 kr i förlorad pension – utan ränta på ränta-effekten.

Med avkastning på pensionskapitalet (t.ex. 3–4 % per år) blir skillnaden ännu större, ofta över 400 000 kr på lång sikt. Och eftersom pensionen betalas ut livet ut, innebär det lägre pension varje månad under hela ålderdomen.