En nordisk studie visar att heterokvinnor får betydligt större inkomstförluster när de blir föräldrar än kvinnor i lesbiska relationer. Forskare vid Stockholms universitet har följt över 170 000 olikkönade och 2 800 kvinnliga samkönade par i Sverige, Danmark, Norge och Finland. Resultatet visar tydliga mönster: kvinnor tappar i inkomst efter att de fött sitt första barn – dock varierar det stort beroende på land och vilken typ av parrelation det handlar om.
– Genom att jämföra samkönade och olikkönade par kan vi få en bättre förståelse för hur mycket av inkomstskillnaderna som beror på könsroller. Samkönade par fungerar som ett slags test – när könsnormerna inte styr på samma sätt blir det tydligare vilken betydelse familjepolitiken faktiskt har för föräldrars ekonomiska villkor, säger Marie Evertsson, professor i sociologi vid Institutet för social forskning (SOFI).
I Sverige är inkomsttappet för kvinnor i samkönade relationer betydligt mindre än i heterosexuella par. Det beror enligt forskarna på en mer generös föräldraförsäkring och möjligheten att dela lika på ledigheten. Även i Danmark syns en mildare effekt, eftersom barn ofta börjar i förskolan tidigare.
I Finland ser bilden annorlunda ut. Där finns ett kontantstöd som gör det mer lönsamt att vara hemma länge med barnet. Det gör att även mammor i samkönade par stannar hemma längre – och förlorar lika mycket i inkomst som mammor i heterosexuella relationer.
Forskarna har följt parens inkomster tre år före och fem år efter första barnets födelse. När båda föräldrarna är kvinnor blir inkomstfördelningen jämnare, särskilt i länder där barnomsorgen startar tidigt och vårdnadsbidrag saknas.
– Resultaten tyder på att familjepolitik som uppmuntrar båda föräldrar att arbeta och dela på ansvaret kan minska långsiktiga inkomstklyftor mellan föräldrarna, säger Marie Evertsson.
Studien har nyligen publicerats i American Journal of Sociology och lyfter fram hur olika välfärdssystem formar ekonomiska villkor för föräldrar i Norden.
Här några saker som kan vara viktiga att tänka på:
1. Lägre livsinkomst = lägre pension
-
Pensionen i Sverige (och de flesta nordiska länder) är direkt kopplad till livsinkomsten.
-
När kvinnor i heteropar förlorar arbetsinkomst efter första barnet – både på kort sikt (föräldraledighet) och lång sikt (mer deltidsarbete, svagare löneutveckling) – innebär det färre pensionsgrundande kronor.
2. Skillnaderna större över tid
-
Det är inte bara åren när barnen är små som påverkas. Många mammor i heteropar halkar efter i karriären, får lägre löneökningar, färre befordringar och sämre tjänstepensionsavsättningar.
-
Resultatet blir en ”snöbollseffekt”: ett inkomstgap på några tusenlappar per månad i 30–40 år ger enorma skillnader i pension.
3. Statens kompensation räcker inte
-
Föräldrapenningen är pensionsgrundande, men ersätts bara upp till 10 prisbasbelopp (ca 573 000 kr/år 2025). Den täcker alltså inte högre inkomster.
-
Vårdnadsbidrag och hemvårdsstöd (som i Finland) är inte pensionsgrundande. Det gör att kvinnor som stannar hemma längre halkar ännu mer efter.
4. Lesbiska par jämnar ut gapet
-
I lesbiska relationer är fördelningen av ledighet ofta jämnare, särskilt i länder med generös föräldraförsäkring och tidig barnomsorg (Sverige, Danmark).
-
Det leder till att båda föräldrarna behåller sin anknytning till arbetsmarknaden bättre, vilket i sin tur minskar pensionsgapet.
Här är ett räkneexempel:
-
Heltid (35 000 kr/mån): ca 96 600 kr sätts av till pension per år.
-
Deltid (70 %, 24 500 kr/mån): ca 67 620 kr sätts av per år.
-
Skillnad: ca 28 980 kr mindre per år i pensionsavsättningar.
-
På 10 år: nästan 290 000 kr i förlorad pension – utan ränta på ränta-effekten.
Med avkastning på pensionskapitalet (t.ex. 3–4 % per år) blir skillnaden ännu större, ofta över 400 000 kr på lång sikt. Och eftersom pensionen betalas ut livet ut, innebär det lägre pension varje månad under hela ålderdomen.