Du vet att du borde göra vissa saker för att fatta bättre ekonomiska beslut – men ändå gör du det inte. Varför? Och hur ska du börja agera rätt? Kristin Sagebro är behavioural researcher hos sparappen Dreams och tar oss med på vägen mot rätt vanor.
Vi människor tänker ofta kortsiktigt, snarare än långsiktigt.
– Det gör det svårt för oss när det gäller vår ekonomi. Vi lever så mycket här och nu – det kallas present bias – och vi vill också ha belöningar här och nu istället för att prioritera långsiktiga vinster. Därför har vi så svårt att spara till exempel – vi upplever det som tråkigt, säger Kristin Sagebro.
Hon poängterar att vi alla har olika utgångslägen när vi står i fas att “ta tag i vår ekonomi”:
– Om du vill bli bättre på ekonomi – utgå från din egen situation och kartlägg den. Identifiera vad du gör idag och var du går fel. Här kan det vara olika saker: Du spenderar för mycket, har inte en grundkoll över din ekonomi eller tar onödiga lån.
Det är först när du gör en kartläggning som du ser:
- Spenderar du mer än vad du tjänar?
- Har du en buffert för oförutsedda utgifter?
- Tar du krediter och onödiga lån? Här ingår inte nödvändigtvis kreditkort, tycker Kristin, så länge du betalar dina räkningar i tid och undviker räntor.
- Sparar du till din pension?
I den här grundkollen ser du också vilken typ av lån du har – där du gör skillnad på bolån och konsumtionslån.
– De senare bör du fokusera på att betala av. De har höga räntor. Kolla också igenom vilka abonnemang du har och verkligen använder. De är ett problem för många – folk har inte insett alla saker som bara dras varje månad, säger Kristin.
Sedan är det dags att sätta nya vanor.
Här är Kristins tips för att lyckas:
- Gör en budget
– Det finns en massa olika sätt att göra en budget, men här ingår att kartlägga din ekonomi. Vad kommer in och ut? Specificera i budgeten så att den inte är för generell utan du måste verkligen förstå vart pengarna går. Lägg in i en påminnelse i kalendern att göra detta i början av varje månad. Ungefär i mitten av månaden kan du summera och kolla hur du ligger till. Kanske ser du att du redan spenderat hela matbudgeten? Då får du leva lite tråkigare resten av månaden. I slutet av månaden summerar du – hur gick det? Lägg en plan för nästa månad med lärdomar från förra månaden.
- Autospara varje månad
– Ha sparande som en stående post i din budget. Det finns de som förespråkar: “Pay yourself first.” Det kan vara svårt i början om du inte sparat regelbundet, men lägg i alla fall till sparande som om det vore en utgift. Det är det – till ditt framtida jag. Om du gör sparandet till en vana och autosparar så sker det automatiskt.
- Hitta ditt varför och sätt mål
– Det är viktigt att du förstår varför du ska göra något. Då kan du peppa dig själv till dina nya vanor och påminna dig om varför du gör det. Var också konkret när du sätter mål – och sätt realistiska mål och vanor. Når du aldrig dina mål känns det inte så bra och du kommer avstå från att skapa nya mål eftersom din erfarenhet säger dig att de inte kan nås. Bryt ned större mål i delmål. Har du exempelvis som mål att ha bättre koll på din ekonomi så gör det någon gång i veckan, istället för två gånger per dag. Du ska känna att du har förutsättningar att klara av dina mål.
- Hjälp ditt framtida jag
– Studier visar att ju starkare anknytning du har till ditt framtida jag desto större chans att du lyckas spara pengar. Du har då mer empati med ditt framtida jag. Här kan du jobba med att förstärka kopplingen och du gör det bäst genom att tänka baklänges, vilket är bevisat i studier. Tänk på dig själv i framtiden: Det kanske är 2030 och du har äntligen fått köpa ditt sommarhus – sedan tänker du tillbaka till idag och hur du ska hjälpa ditt framtida jag att ta dig dit. Från framtid till nutid istället för tvärtom. Visualisera fram hur det känns och vad du måste göra. Skapa en plan och ha med möjliga hinder.
- Koppla ihop din nya vana med något roligt
– Du kan lura hjärnan att skapa nya vanor som först inte känns så roliga – med något roligt. På engelska kallas det temptation bundling. Det kan handla om att när du gör din budget eller går igenom dina ekonomiska mål, så får du lyssna på en speciell podd, låtlista eller se ett tv-program som du gillar. Kopplingen ska bli så stark som möjligt. Målet är att du automatiskt ska börja tänka på din budget eller andra ekonomiska handlingar som du vill göra till en vana, genom att koppla det till saker som du oftast har lättare till hands att tänka på.
- Börja smått och realistiskt
– Istället för att tänka: “Nu ska jag förändra hela mitt liv” så börja smått och realistiskt snarare än att genomföra alla stora ändringar samtidigt. Repetitioner är viktiga för att de nya vanorna ska sätta sig. Sätt också av tid för dina nya vanor. Det behöver inte ta mer än 45 minuter-en timme att göra en budget. Och om det inte gick vid ditt första planerade tillfälle – barnen kanske inte sov när de brukar göra det – var snäll mot dig själv och ta nästa tillfälle.
Kristin själv är väldigt noga med sin budget, som hon gör i Excel. Personligen drivs hon av känslan av utmaning – det får henne att vilja göra sin budget!
– Att se hur jag kan göra med denna månadens pengar så att så lite spenderas som möjligt på varje post, även om det inte alltid blir så som man planerat i slutändan. Det blir också ett kul sätt att se vad man har för planer för den kommande månaden, och börja se fram emot saker, nya chanser och möjligheter.
Även om Kristin idag jobbar med beteendeekonomi, var hon väldigt slösaktig som student.
– Jag var inte i närheten av ett Lyxfällan-fall, men jag kom till en punkt där jag hade spenderat för mycket och var tvungen att låna pengar av mina föräldrar. Inte så mycket, men tillräckligt för att få ett uppvaknande. Jag ville inte hamna i den situationen igen. Just den där känslan använder jag när “måste ha”-känslorna kommer. Den där pengaångesten försöker jag verkligen trigga hos mig själv när jag står i köpbeslut. Inte när jag ska köpa mjölk i butiken, utan i större köpbeslut. Känslorna kommer upp ganska automatiskt och jag kan snabbt ifrågasätta: Hur gör det här köpet mitt liv bättre – på riktigt?