Pensionsmyndigheten får ofta frågor som ”Hur mycket har en genomsnittlig pensionär i pension?” eller ”Vad är det lägsta beloppet jag kan få i pension från staten?”.
En annan vanlig fråga är ”Hur mycket kan jag maximalt få ut?”
Det är dock inte helt enkelt att svara på hur hög den enskilda allmänna pensionen blir. Allt hänger ihop med hur hög lön du har under hela ditt liv, samt hur många år du jobbar – ju längre desto bättre.
Pensionsmyndigheten har gjort ett räkneexempel: Vi tar en person som är född 1955 och som har jobbat från 23 års ålder. Personen väljer sedan att gå i pension vid 65 år nu 2020.
Den här personen har under hela sitt arbetsliv haft den högsta pensionsgrundande inkomsten för allmän pension, i år motsvarar 41 750 kronor per månad det vill säga 501 000 per år. Det innebär att personen i exemplet får cirka 19 500 kronor per månad före skatt i allmän pension. Lägg därtill att de flesta som jobbar också har tjänstepension via kollektivavtalet.
Personen i exemplet har här alltså maximerat sin allmänna pension, men låt säga att samma person skulle jobba ytterligare ett eller flera år, då skulle den allmänna pensionen öka med cirka åtta till elva procent per år.
Det motsvarar drygt 1 500 – 2 000 kronor mer i månaden i allmän pension, livet ut, för varje extra år.
Det är ovanligt att människor jobbar tills de är över 70 år, men det finns ändå några som håller i länge, kanske för att de tycker att det är svårt att sluta jobba, eller kanske för att man vill ha den sociala biten kvar. Det finns i detta nu faktisk en person som får 54 291 kronor utbetalt i allmän pension före skatt. Det är den högsta i Sverige. Personen i fråga började inte ta ut sin allmänna pension förrän vid 79,6 års ålder och har dessutom haft pensionsgrundande inkomster i 54 år. Det som alltså har påverkat att personen fått så hög pension är att den jobbat länge och haft höga inkomster under många år och man får nog anta att personen har tjänstepension och kanske eget pensionssparande.
En viktig sak till att notera med exemplet ovan är att personen i fråga tillhör det gamla pensionssystemet, det kan också förklara varför det ser ut som det gör.
Så är man född 1954 eller senare så ingår endast premiepension och allmän pension i den allmänna pensionen. Man berörs alltså inte av det gamla systemet. Men å andra sidan tjänar man in mer till sin premiepension än de äldre generationerna. Den allmänna pensionen påverkas även av värdeutvecklingen på premiepnsionen.
Så försök att tänka långsiktigt. Det är oerhört viktigt när det gäller pensionen. Det du tjänar under hela ditt liv, tjänstepension och vid vilken ålder du avslutningsvis tänker gå i pension är det som avgör din inkomst vid ålderns höst.