För ett år sedan befann sig världen i ett lyckorus. Äntligen hade vi fattat ett globalt beslut om en omställning till ett grönare samhälle. För första gången fanns enighet om minskade utsläpp mot ett 2-gradersmål och en omställning av finansiella flöden.
Parisavtalet skulle påverka och ändra förutsättningar för politiker, branscher och företag i hela världen. Vissa verksamheter skulle möjligen gå en dyster framtid till mötes, men för många skulle avtalet öppna nya affärsmöjligheter. Eller…
Det kom som en kalldusch när Donald Trump valdes till USA:s nästa president. Plötsligt var Parisavtalet i gungning. Trump tvivlar på både global uppvärmning och att klimatförändringarna orsakas av människor. Den nyvalde presidenten vill kliva ur Parisavtalet.
Samtidigt pågick ett nytt klimatmöte, COP22 i Marrakesh. Nu stod att-gå-från-ord-till-handling på agendan, och länderna hade lämnat in sina egna åtaganden för att bidra till att minska sitt klimatavtryck.
Vad händer nu?
”Vi befinner oss på en resa från Paris till Polen” sa Johanna Lissinger Peitz, Sveriges vice chefsförhandlare vid COP21 i Paris, på AP7:s frukostmöte i morse. Nu är det hårt arbete som gäller. 2018 är det nämligen dags för ett nytt klimatmöte med Polen som värdland. Fokus inför nästa klimatmöte kommer att vara att utveckla ett regelverk för hur vi ska mäta och rapportera klimatrisker över tid för att kunna avgöra var vi kollektivt befinner oss avseende 2-gradersmålet. Vi måste höja ambitionen och bibehålla det globala ägarskapet, konstaterade Johanna.
Mattias Goldmann, vd för tankesmedjan Fores, vände i sitt framförande Trumps valseger till en fördel för Parisavtalet. Han menar att vi behöver en gemensam fiende för att skärpa oss, och det gäller i stort och smått! Att riva upp och lämna Parisavtalet tar fyra år. Det kommer inte Trump att fixa under sin mandatperiod.
Ungefär halvvägs mellan COP21 och COP22 började vi på AP7 titta på möjligheten att införliva Parisavtalet i det normverk som utgör grunden för AP7 ägarstyrning. I december förra året gjorde vi den första genomlysningen, berättade Charlotta Dawidowski Sydstrand, hållbarhetsstrateg på AP7. Syftet är att identifiera de bolag som verkar i direkt strid med avtalets intentioner för att sedan, om problemen är uteslutningsgrundande, sälja av innehavet och svartlista bolagen. Inom ramen för den aktiva förvaltningen kommer också vi att utforma ett mandat som investerar i bolag som bidrar med lösningar på klimatproblemen.
Louise Svensson