Hälsa och livslängd har blivit en klassfråga i Sverige. Det visar en studie där forskarna följer fem decennier av välfärdsbygge – och finner att livslängdsklyftorna ändå ökar kraftigt.
Trots en historiskt stark välfärdsstat och omfattande inkomstutjämning fortsätter skillnaderna i hälsa att öka i Sverige. En studie från Jönköpings universitet visar att gapet i förväntad livslängd mellan höginkomsttagare och låginkomsttagare har mer än tredubblats sedan början av 1960-talet.
Forskarna bakom studien har följt samtliga personer i Sverige över 40 år under perioden 1962–2021. Resultaten är tydliga: bland män skiljer det i dag nästan elva år i livslängd mellan dem med lägst och högst inkomster. På 1960-talet var motsvarande skillnad omkring 3,5 år. Även bland kvinnor har gapet ökat markant – från strax under fyra år till närmare nio.
– Det finns inget tydligt samband mellan inkomstutjämning och mer jämlik hälsa. Även under perioder med kraftiga förbättringar i fördelningen av inkomster har hälsoojämlikheten fortsatt stiga, säger Johannes Hagen, docent i nationalekonomi vid Jönköping University.
I rapporten avfärdas den så kallade absoluta inkomsthypotesen – idén att ökade ekonomiska resurser automatiskt leder till bättre hälsa. Utvecklingen har snarare gått åt motsatt håll.
– Livslängden i de högsta inkomstgrupperna ökar snabbare än vad man skulle förvänta sig, säger Lisa Laun, docent vid IFAU.
Forskarna pekar i stället på livsstilsförändringar som en avgörande förklaring. Rökning, alkoholvanor och kost har förändrats olika snabbt i olika samhällsskikt. Under 1960- och 70-talen rökte och drack höginkomsttagare mer än låginkomsttagare. I dag är mönstret det motsatta – de ekonomiskt svagaste grupperna röker mest och rör sig minst.
– Skillnaderna i dödlighet före 75 års ålder har ökat särskilt för sjukdomar som går att förebygga. Det handlar om livsstilsrelaterade dödsorsaker som i hög grad går att påverka genom rökstopp, bättre kost och mer fysisk aktivitet, säger Mårten Palme, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
Enligt studien har höginkomsttagare inte bara haft bättre ekonomiska förutsättningar, utan också snabbare tagit till sig hälsoråd och samhällsinformation. Det kan vara en viktig förklaring till att deras livslängd ökat mer än andra gruppers.
Konsekevens: Så här påverkar ökade livslängdsklyftor pensionen
1. Höginkomsttagare får pension under fler år
En person i toppen av inkomstfördelningen kan i dag förvänta sig upp till tio år mer i pension än en person i botten.
2. Längre arbetsliv ger högre pension
Höginkomstgrupper arbetar i snitt fler år och i större utsträckning heltid. Fler intjänandeår + högre lön = betydligt högre pension.
3. Ohälsa tvingar fram tidigare utträde
Låginkomsttagare och yrken med tunga jobb:
-
högre risk för sjukersättning
-
tidigare pensionering
-
fler avbrott i arbetslivet. Lägre pensionsnivåer, samtidigt som livet efter pension är kortare.
4. Äldrefattigdom blir mer koncentrerad
Risken att hamna på garantipension och bostadstillägg ökar starkt i grupper med kortare livslängd. Skillnader i levnadsstandard även bland pensionärer.
Minpension.se har intervjuat Johannes Hagen om rapporten. Det samtalet kan du lyssna på här!
Fakta: Studien
• Titel: The rising income gradient in life expectancy in Sweden over six decades
• Tidsperiod: 1962–2021
• Omfattar: Alla som bott i Sverige och fyllt 40 år
• Författare: Johannes Hagen (JU), Lisa Laun (IFAU), Mårten Palme (SU) och Charlotte Lucke (tidigare SU)
• Publicerad i: Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS)