Våra pensioner är inte en del av statsbudgeten. De har en egen budget och systemet ska klara av att balansera inbetalningar och utbetalningar. Så här fungerar det.
Visst är det toppen att det finns ett pensionssystem, att någon har räknat ut hur mycket som behöver gå in i systemet varje år för att täcka det som ska ut. Och att det faktiskt fungerar!
Men har du koll på var pengarna i pensionssystemet kommer från? Det är din, och alla andra i Sveriges löner, som får pensionerna att snurra runt. Den totala lönesumman i Sverige 2023 var 2 326 miljarder kronor. Av dem gick 394 miljarder till den allmänna pensionen. Räknar man även in tjänstepensionen och privat pension så blir inbetalningarna 648 miljarder kronor. Det innebär att vi totalt avsätter 28 procent av våra löner till pension.
– Den andel som vi varje år avsätter till pensioner är stabil och ligger där omkring 28 procent. Det kan röra sig någon procentenhet upp eller ned men det varierar inte speciellt mycket från år till år, säger Agneta Claesson, pensionsspecialist på Pensionsmyndigheten.
Att pensionssystemet är autonomt är en viktig princip och innebär att det är ett självständigt finansiellt system som står utanför statsbudgeten. Varje år ska systemet vara i balans. Ett underskott innebär att ”bromsen” slår till och pensionerna sänks så att systemet återigen är i balans.
Buffertfondernas uppgift
Utöver våra löner är det också avkastning från fonder som bidrar till systemet. Sjunde AP-fonden förvaltar förvalsalternativet inom premiepensionen. Och de första, andra, tredje, fjärde och sjätte AP-fonderna är så kallade buffertfonder som har i uppgift att jämna ut när det svänger i systemet.
Eftersom årskullarna i befolkningen är olika stora och i viss utsträckning har arbetat olika mycket, kommer systemets avgiftsinkomster och pensionsutgifter att variera över tiden. I tider av många förvärvsaktiva och relativt få pensionärer så sparas avgifterna i buffertfonden och i tider av det motsatta så tas pengarna ut.
– Buffertfondens avkastning har varit bättre än förväntat och det är en anledning till det förhållandevis stora överskott vi har i pensionssystemet. Varje år sedan 2009 har buffertfonden betalat ut mer i inkomstpension än vad det har betalats in avgifter till den. Men buffertfondens avkastning har oftast överstigit det negativa avgiftsnettot, avgifter minus utbetalningar, vilket har ökat fondens storlek. Relativt snart kommer antagligen avgiftsnettot bli positivt, mycket på grund av de höjda pensionsåldrarna, säger Agneta Claesson.
En viktig del av pensionen för den som har haft en låg livsinkomst är grundskyddet som består av garantipension, bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg. Eftersom grundskyddet finansieras genom statsbudgeten så räknas inte kostnaden för detta in som en del av de pengar som går direkt in i pensionssystemet.