Nyligen publicerade Riksrevisionen en granskning av regeringens styrning av Vattenfall. I den konstaterar Riksrevisionen att Vattenfalls strategi att minska sin klimatpåverkan genom att sälja sina tyska kolkraftverk inte kommer bidra till att uppnå EU:s klimat- och energimål. Genom att sälja slipper Vattenfall ta ansvar för kolkraftverkens klimatpåverkan, men någon verklig effekt på klimatet har inte försäljningen som sådan.
Ny ägare, samma kolkraftverk.
Så kan man resonera, speciellt om man är en universell, långsiktig ägare som AP7.
Att AP7 är en universell ägare innebär att vi äger en liten del av hela den globala ekonomin istället för portföljer av vissa utvalda bolag, länder eller branscher. Man kan säga att vi investerar i det samlade värde som skapas av alla bolag på den globala marknaden.
I diskussionen om att ta klimathänsyn i kapitalförvaltningen talas det ofta om finansiell risk. Genom att välja rätt bolag kan investerare bli vinnare i en koldioxidsnål ekonomi eftersom bolag med låga klimatrisker gynnas av en hållbar samhällsutveckling. Bolag med ”strandade” fossila reserver eller som inte lyckats frikoppla sin lönsamhet från klimatbelastning blir förlorarna, precis som de investerare som valt att äga dessa bolag. För en klimatmedveten och smart kapitalägare gäller det alltså att välja in och välja bort rätt bolag för att minska klimatriskerna och därmed sina finansiella risker.
För en universell ägare gäller andra spelregler.
Ur hela den globala ekonomins perspektiv är inval och bortval av enskilda bolag och branscher ett nollsummespel där summan av fossilreserverna och utsläppen från det totala näringslivet förblir detsamma även om bolagen skiftar ägare. För oss är den samlade klimatrisken i hela den globala ekonomin relevant.
Det betyder inte att det alltid är meningslöst att sälja fossilbolag. För en aktiv förvaltare kan det vara relevant ur moralisk eller finansiell synpunkt att välja ut vissa bolag man tror på ur den totala potten. Men för den totala klimatpåverkan gör det inte någon större skillnad. Ägare kommer och går men näringslivets sammanlagda utsläpp består. Det enda som har verklig effekt på klimatet i det här sammanhanget är bolagens direkta klimatpåverkan.
Så vad kan då Vattenfall göra som ger verklig effekt på klimatförändringarna? Att fortsätta driva sina starkt klimatbelastande kolkraftverk och fortsätta utsläppen? Att sälja dem och låta någon annan släppa ut växthusgaserna? Att behålla kolkraftverken bara för att avveckla dem är varken affärsmässigt eller politiskt möjligt om man får tro Vattenfalls vd Magnus Hall.
Diskussionen om Vattenfalls brunkolsverksamhet illustrerar att det inte finns några enkla svar. Det krävs samverkande åtgärder mellan investerare, beslutsfattare och näringsliv. Klimatförändringarna kräver systemförändringar. Vi måste hantera komplexa svar på enkla frågor.
Den livliga diskussion som förs idag om investerares bidrag och ansvar fokuserar ibland på förenklade lösningar. Den skulle gynnas av att särskilja olika drivkrafter och olika typer av investerare.
Universella, långsiktiga ägare har i den här diskussionen ett unikt helhetsperspektiv som vi kommer att lyfta fram tydligare. Våra intressen är desamma som samhällets i stort. Världens utmaningar är våra utmaningar. Vi vill bidra till att hela den globala marknaden blir mer hållbar.
Charlotta Dawidowski Sydstrand, Hållbarhetsstrateg AP7