Barnafödandet i Sverige är det lägsta på 20 år. Och det ser inte ut att förändras den närmaste tiden. Jämfört med ifjol minskade barnafödandet i 9 av landets 10 största kommuner, enligt SCB.
– Inte sedan 2003 har det fötts färre barn under årets första sex månader, och då var den totala folkmängden nästan 1,6 miljoner invånare mindre än i dag, säger Ann-Marie Persson, befolkningsstatistiker på SCB.
Men vad blir de samhällsekonomiska effekterna av det minskade barnafödandet?
I en intervju med SVT säger Gunnar Andersson, sociologiprofessor vid Göteborgs universitet, att det kan få långtgående konsekvenser med skeva åldersstrukturer.
– Det kommer väldigt få yngre som ska försörja de äldre.
Totalt föddes 104 734 barn i fjol, vilket är 9 529 färre än 2021.
Det innebär alltså att pensionssystemet kan vara i fara, något AP7 har skrivit om tidigare här.
Om det föds färre människor kan det påverka pensionssystemet på olika sätt. Enligt en rapport från Pensionsmyndigheten kan en minskning av antalet födda leda till att det blir färre personer som arbetar och betalar in till pensionssystemet. Detta kan i sin tur leda till att det blir svårare att finansiera pensionerna för de som är äldre.
Anledningen till det minskade barnafödandet tros bero på en oro för framtiden som krig, finanskriser, arbetslöshet och kriminalitet. Men för inte så länge sedan hade SvD en serie om valfri barnlöshet, något som trendat de senaste åren. Det är dock viktigt att påpeka att det är väldigt liten andel av Sveriges befolkning som väljer ”barnfrihet”, fem procent enligt SCB. Så än så länge ser man inget mönster att det skulle vara en orsak.